I slutet av 2015 tycktes Ryssland och Turkiet stå på randen till krig efter nedskjutningen av ett ryskt stridsplan. Det skulle ha varit deras 18:e. Men bara ett år senare samarbetade länderna – som står på varsin sida i det syriska kriget – för att nå en vapenvila i Aleppo.
När läget var som sämst anklagade Erdogan och Putin varandra för att stödja Islamiska staten (IS). I dag samordnar de flygräder mot extremistgruppen i Syrien.
Möte i Moskva
På fredag ska presidenterna i Moskva diskutera hur samarbetet kan förbättras ytterligare. På agendan står energifrågor som gasledningen Turkstream och kärnkraftverket Akkuyu men också samverkan i kampen mot terrorism och gemensamma ansträngningar för att lösa Syrienkrisen.
Relationerna hade kunnat frysa till is igen efter mordet på Rysslands ambassadör i Ankara i december eller efter den ryska flygräd som i februari dödade turkiska soldater i Syrien. Men länderna tycks fast beslutna om att hålla stadig kurs trots test efter test för de bilaterala relationerna.
Turkiet importerar stora delar av sin energi från Ryssland och förlitar sig i stor utsträckning på ryska turister. Ankara och Moskva har också starka intressen i Syrien – och behöver varandra för att uppnå sina mål.
Oeniga ibland
"Ryssland och Turkiet tycks ha hittat ett sätt att uppnå större mål samtidigt som de är överens om att vara oense om de många olika intressen som alltid kommer att hålla de två länderna isär" skriver Maxim Trudolyubov vid det amerikanska Kennan-institutet i en analys.
Erdogan vill inte bara bekämpa IS, utan också stoppa kurdernas inflytande i norra Syrien. Ankara vill ha en buffertzon i gränsområdet och söker Rysslands och Assadregimens acceptans för en offensiv mot YPG-milisen.
I utbyte tycks Ankara – försvagat av kuppförsöket – ha övergett drömmen om att störta Bashar al-Assad. Ryssland har vänt kriget till Damaskus fördel och fick Turkiet att blunda för offensiven mot de rebellkontrollerade delarna av Aleppo.
Samtidigt blockerade USA och Ryssland nyligen ett turkiskt försök att avancera mot Manbij, som hålls av kurdiska styrkor, i Syrien.
Fakta: Turbulent tid i relationerna
Relationerna mellan Ryssland och Turkiet frös till is den 24 november 2015, då turkiska F-16-plan sköt ned ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24, i gränsområdet vid Syrien. En av piloterna dödas, enligt uppgifter skjuts han ihjäl av rebeller i Syrien.
Natomedlemmen Turkiet insisterar på att planet kränkt landets luftrum, trots upprepade varningar. Det tillbakavisas av Moskva och en rasande president Vladimir Putin kallar nedskjutningen ett knivhugg i ryggen.
Moskva straffar Ankara genom att tillkännage en rad ekonomiska sanktioner, bland annat förbud mot import av turkiska livsmedel och ett stopp av försäljningen av paketresor och charterflyg till landet. Gemensamma energiprojekt läggs på is.
Putin anklagar president Recep Tayyip Erdogan för samröre med jihadistgruppen IS.
Ryssland vill ha en ursäkt. Och i ett brev till Putin den 27 juni förra året framför Erdogan sina "sympatier och djupa kondoleanser" till den döde pilotens familj. Två dagar senare talar ledarna i telefon för första gången sedan krisen inleddes.
Vid ett möte mellan presidenterna i S:t Petersburg i augusti 2016 meddelas att förbindelserna mellan länderna ska återupprättas.
I januari 2017 inleder Ryssland och Turkiet gemensamma flyganfall mot IS i Syrien.
Men det finns mycket som utmanar de bilaterala relationerna. Ländernas stora meningsskiljaktighet rör kriget i Syrien, där Moskva är regimens viktigaste allierade medan Ankara gett stöd till rebeller som vill störta Bashar al-Assad.
I december förra året skjuter en turkisk polis ihjäl den ryska Turkietambassadören Andrej Karlov, men de två länderna lyckas undvika ens en liten spricka efter händelsen som av vissa beskrivs som ett försök att driva in en kil mellan Turkiet och Ryssland.
I februari i år dödas flera turkiska soldater i en rysk flygräd riktad mot IS i norra Syrien. Putin framför sina kondoleanser till Erdogan. Enligt Kreml var det ett misstag som berodde på dålig koordination mellan ländernas militärer och presidenterna kommer överens om att utöka samarbetet.