Moskén i Köln som under lördagen invigs av Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Arkivbild.
Moskén i Köln som under lördagen invigs av Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Arkivbild.

Erdogan invigde moské under omstritt besök

Under den sista dagen av sitt kontroversiella besök i Tyskland deltog Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vid invigningen av en av Europas största moskéer. Demonstrationerna mot Erdogan blev inte så stora som förväntat.

ANNONS
|

Presidentens Tysklandsbesök och möte med förbundskansler Angela Merkel har beskrivits som en försoningsresa. Relationerna mellan länderna har varit djupfrysta sedan Berlin kritiserat Turkiets massgripanden av oppositionella efter kuppförsöket 2016, och Erdogan anklagat Merkels regering för "nazimetoder" efter det att politiker från hans parti stoppats från att hålla kampanjmöten i Tyskland.

Under lördagen, sedan han på fredagen rapporterades ha kommit med nya anklagelser, försökte Erdogan slå an en försonlig ton.

- Under en kritisk period har vi gjort ett fruktbart, framgångsrikt besök i Tyskland, sade han.

ANNONS

Inställd närvaro

Merkel å sin sida sade att meningsskiljaktigheterna mellan länderna består.

Moskén har byggts av en religiös organisationen med nära band till den turkiska staten. Både Kölns borgmästare Henriette Reker och delstaten Nordrhein-Westfalens ministerpresident Armin Laschet hade ställt in sin närvaro vid invigningen efter att kritiken mot Erdogans besök vuxit.

Och Kölns polis hade mobiliserat stort inför evenemanget.

"Stor ära"

Omkring 10000 Erdogan-kritiker hade förväntats tåga längs stadens gator i protest mot bland annat inskränkning av pressfrihet och mänskliga rättigheter i Turkiet, liksom situationen för kurder. Efter att området vid moskén spärrats av och marschen genom staden inte fått tillstånd inskränkte sig protesterna till omkring 1000 personer – både migranter och tyska vänsteraktivister – som samlats på andra sidan av floden Rhen.

Men den turkiske presidentens fick också stöd av anhängare som samlas för invigningsceremonin.

- Det är en stor ära för oss, sade deltagaren Ali Tas om Erdogans besök.

TT-AFP-Reuters

Fakta: Komplicerad relation

Turkiets relation till EU är komplicerad och har gått igenom en lång rad faser.

År 1999 erkändes Turkiet som kandidatland, med vissa förbehåll. Framför allt krävde EU att Turkiet skulle förbättra skyddet för mänskliga rättigheter och rätta till det man såg som politiska missförhållanden – två kritikpunkter som kvarstår än i dag.

År 2005 inleddes formella medlemsförhandlingar, som dock gick trögt. Inte minst från tyskt och franskt håll väcktes tvivel om att släppa in ett stort muslimskt land i en till stor del kristen gemenskap. Motviljan från EU bromsade samtidigt Turkiets anpassningsvilja.

I samband med flyktingkrisen under 2015 och 2016 har EU förlitat sig på Turkiet för att begränsa antalet flyktingar och migranter som tar sig till Europa. Regeringen i Ankara har senare använt flyktingöverenskommelsen med EU som politiskt påtryckningsmedel.

Kuppförsöket i Turkiet 2016 har både direkt och indirekt lett till kraftigt försämrade relationer. Turkiet har anklagat EU för att inte ha visat tillräckligt stöd för regeringen i en turbulent tid, medan EU har riktat skarp kritik mot massgripanden och vad man ser som delvis godtyckliga utrensningar av militärer och offentliganställda.

Källa: Landguiden, TT

ANNONS