Den 16 april ska Turkiet folkomrösta om konstitutionella ändringar som syftar till att kraftigt utöka presidentämbetets befogenheter. President Recep Tayyip Erdogan, som inledde sin kampanj i staden Kahramanmaras, har redan anklagat de som planerar att rösta nej för att stå på samma sida som de som försökte genomföra en kupp i somras.
- Ärligt talat, de som säger nej står på samma sida som 15 juli. Vilka är det som säger nej? Det är de som vill bryta upp landet, sade Erdogan i ett tal tidigare i veckan.
Enligt analytiker är stigmatisering av oliktänkande en välbeprövad strategi hos det styrande AKP. Erdogan och hans anhängare anser att Turkiet behöver en stark presidentmakt, i likhet med USA eller Frankrike, för att undvika de bräckliga koalitionsregeringar som tidigare har hämmat utvecklingen. I dagsläget har presidenten begränsade befogenheter.
Motståndare, däribland partier som CHP och HDP, anser att grundlagsändringen skulle driva Turkiet mot ett enmansstyre och sannolikt urholka grundläggande friheter och rättigheter.
Fakta: Förslaget om ny grundlag
Ersätter dagens parlamentariska styre med ett presidentstyre.
Ger presidenten makt att utnämna ministrar och myndighetschefer.
Ger presidenten befogenhet att utse en majoritet av landets viktigaste domare.
Ger presidenten makt att styra genom dekret på de områden där befintlig lagstiftning inte existerar.
Avskaffar premiärministerposten och ger presidenten möjlighet att utse en eller flera vicepresidenter.
Ger presidenten utökade möjligheter att införa undantagstillstånd.
Utökar antalet parlamentsledamöter från 550 till 600.
Slår fast att parlamentsval ska ske vart femte år (i stället för vart fjärde). Valen ska ske samtidigt som presidentvalet.
Minskar parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars, bland annat genom att kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet avskaffas.
Källor: AFP, al-Jazira, Paul Levin vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.