En studie som UN Women och Egyptens nationella råd för kvinnor gjorde i sju olika regioner år 2013 visade att 99,3 procent av kvinnorna hade upplevt någon form av sexuella trakasserier på offentliga platser. För nästan alla rörde det sig om både fysiska och mentala trakasserier.
Sarah Salah, en 19-årig student vid ett av Egyptens statliga universitet, säger att hon dagligen utsätts för sexuella påhopp, antingen i kollektivtrafiken eller på den fem minuter långa promenaden från busstationen till universitetet.
– Jag kan inte hantera den här dagliga stressen längre, säger Sarah Salah. Det händer ofta att jag på bussen antastas av män som utnyttjar trängseln för att helt utan skam börja röra intima delar på min kropp.
Hon vågar inte berätta för sina föräldrar om de här händelserna eftersom hon är orolig för att de skulle göra att de hindrar henne från att gå till universitetet.
Även om sexuella trakasserier drabbar egyptiska kvinnor över hela det sociala spektrat, är de från familjer med låg inkomst mer utsatta eftersom de är beroende av kollektivtrafiken.
– De här kvinnorna tvingas ofta stanna hemma eftersom familjen ser det som ett sätt att skydda dem, säger Nevine Ebeid som är del av kvinnorättsorganisationen New Woman Foundation.
Sänder negativa signaler
Nevine Ebeid säger att sexuella trakasserier sänder negativa signaler till kvinnor och flickor att det inte är säkert för dem att röra sig med kollektivtrafiken. Även om kvinnor i Egypten har alla legala rättigheter att röra sig i det offentliga menar hon att den dominerande attityden begränsar kvinnors roll till att gifta sig och skaffa barn.
– Samhället tillåter inte att kvinnor deltar i det offentliga livet. Budskapet är att det inte är deras plats.
Rasha Sultan säger att sexuella trakasserier ofta gör att hon inte går ut under stora helgdagar när det är trångt på gatorna. Varje gång hon rört sig ute under de årliga Eid-festligheterna har det slutat på en polisstation där hon fyller i anmälningar mot förövarna. Rasha berättar att hon under Eid-firandet förra året ingrep för att skydda en 14-årig flicka som omringades av unga män på gatan. De trakasserade flickan verbalt, skrattade åt henne och hindrade henne från att ta sig därifrån.
– På gatan måste kvinnor vara på sin vakt hela tiden och ha ögon i nacken.
Sexuella trakasserier kan också användas för andra mer politiska syften. Det blev inte minst tydligt i och med demonstrationerna efter president Mubaraks fall. Kvinnor antastades på ett sätt som vissa observatörer beskrev som systematiskt. Syftet var att skrämma och hindra dem från politiskt deltagande.
I Kairo har Tahrirtorget och det omgivande området blivit spelplats för återkommande fall av sexuellt våld. Från perioden november 2012 till juli 2013 dokumenterades 250 fall av kvinnor som antastades av grupper av män och pojkar, enligt kvinnorättsorganisationer.
I juni 2013 gick Dina Mohamed, 27, ut för att vara del i massprotesterna mot den dåvarande presidenten, islamistiske Mohamed Morsi.
– Mitt i folkmassan på torget kom jag ifrån min pappa och sen trycktes jag in i en ring av män och pojkar som inte slutade att tafsa på varenda del av min kropp.
Men trots upplevelsen fortsatte Dina att delta i protesterna eftersom hon menar att det är en grundläggande rättighet.
– Jag ville sända ett budskap till vem som än försöker göra det här för att skrämma oss från att delta i politik och i offentligheten. Vi kommer att fortsätta gå ut på gatorna när vi vill, säger Dina som direkt gick och rapporterade när hon själv blev utsatt.
Kan användas som politiskt verktyg
Nevine Ebeid säger att det är möjligt att sexuella trakasserier används som ett politiskt verktyg men att det skulle krävas närmare studier för att verkligen analysera drivkrafterna bakom de sexuella trakasserierna under demonstrationerna.
– Vissa kanske ser det som ett sätt att medvetet skrämma kvinnor medan andra snarare uppfattar att sexuella trakasserier ökar i folkliga sammanslutningar.
När den nuvarande presidenten Abdel Fattah Al-Sisis seger firades i juni 2014 antastades ett stort antal kvinnor. Adli Mansour som då var interimpresident reagerade med att godkänna en lag bara dagar innan han lämnade över makten till Al-Sisi. Den ger fängelse i minst sex månader och böter på motsvarande 1 500 till 2 500 kronor för sexuella trakasserier på offentliga eller privata platser. Enligt lagen definieras trakasserier som gester, ord eller andra handlingar som bär sexuella eller pornografiska hintar. Innan dess fanns inte någon lag som definierade sexuella trakasserier i Egypten. I juni 2014 blev sju män de första som arresterades efter att ha sexuellt trakasserat kvinnor på Tahrirtorget.
– Även om förändringarna kanske inte är så imponerande betraktas de som viktiga steg mot att bekämpa sexuella trakasserier, säger Nevine Ebeid.
Men lagen har inte gjort så stor skillnad eftersom sexuella trakasserier fortfarande är grovt underrapporterade i Egypten. En studie från 2014 visar att kvinnor ofta avstår från att anmäla av rädsla för att stigmatiseras och för att det upplevs som lönlöst.
Kultur av strafflöshet
De få gånger kvinnor anmäler är det sällan någon ställs till svars. Studien understryker att det här har skapat en kultur av strafflöshet vilket i sin tur leder till en tolerans för våld mot kvinnor. Ofta får också offren snarare än förövarna skulden, ett tankesätt som understöds av såväl politiska representanter som av media.
Rasha Sultan anmäler alltid så snart hon utsätts för trakasserier på gatan, även om det är något hennes familj inte uppskattar. Hon vill framför allt visa att det finns risker med att trakassera kvinnor.
– Vi behöver ta de som trakasserar oss till polisen och inte göra avkall på våra rättigheter, säger Rasha Sultan.
Men hon menar samtidigt att det sociala stigmat runt sexuella trakasserier gör genomförandet av den nya lagen svår. Det betraktas till exempel som olämpligt för kvinnor att ständigt gå till polisen för att rapportera fall av trakasserier. Rasha säger att för att lagen ska vara effektiv måste kvinnor känna sig bekväma att prata om det som hänt och det krävs också att polisen är utbildad i hur lagen ska implementeras och att de inte ska lägga skulden på offren.
– Även när jag anmält förövarna och anmälningarna lett till åtal är det svårt att driva processen vidare, säger Rasha Sultan.
Fakta:
99,3 procent av kvinnorna uppgav att de hade utsatts för någon fort av sexuella trakasserier enligt en FN-studie från 2013. I studien deltog 2300 kvinnor och flickor samt drygt 1000 män och pojkar mellan 10 och 35 år.
89 procent av de intervjuade sa att de utsatts för sexuella trakasserier på gatan, 81 procent i kollektivtrafiken, 60 procent på stränderna, 59 procent på marknaderna och 53 procent i parker.
75 000 kvinnor ur Egyptens befolkning på 92 miljoner har rapporterade incidenter av könsbaserat våld under 2015.
91 procent av kvinnorna mellan 15 och 49 år har utsatts för könsstympning enligt den senaste statistiken för demografi och hälsa från 2014.
Kvinnor representerade 10 procent av den kommitté som tog fram ett utkast på en ny konstitution år 2014.
I parlamentet utgör kvinnor knappt 15 procent, den högsta siffran någonsin.
