Utrikesminister Margot Wallström har länge kritiserat hur minoriteter, oppositionella och journalister behandlas. Grundläggande fri- och rättigheter sätts på undantag och presidenten gör anspråk på allt mer makt.
I en intervju för TT under lördagen var hon inte förvånad över det senaste dygnets dramatiska utveckling:
"Vi har sett en polarisering och oroande tendenser i Turkiet under längre tid. Militärkupper för att lösa politiska problem är inget som EU-gruppen förespråkar. Kuppen kan stärka president Erdogans kort och få honom att ändra konstitutionen och ytterligare begränsa yttrandefriheten."
Förhållandena för kurderna i sydöstra Turkiet och synen på förföljelsen av den armeniska befolkningen i det dåvarande Osmanska riket, är andra känsliga tvisteämnen.
Detta gör det svårare för Turkiet att förverkliga en gammal dröm: medlemskap i Europeiska unionen. EU har hittills inte heller tillmötesgått det turkiska kravet i flyktinguppgörelsen från tidigare i år om att ge turkiska medborgare fri rörlighet utan visumkrav redan i sommar.
Samtidigt är EU-ledarna mycket angelägna om att bibehålla bra kontakter med den turkiska regeringen. Utan Turkiet spricker flyktinguppgörelsen, vilket skulle kunna leda till att nya människomassor söker sig norrut i ett EU som är djupt splittrat i frågan om hur de ska bemötas och fördelas.
Nato-landet Turkiet spelar också en nyckelroll, som granne och betydande regional maktfaktor, för utvecklingen i Syrien och Irak. Det är härifrån många av de flyende kommer, för att undkomma ett allt större armod och ett syriskt krig som fortsätter på sjätte året.
Turkiet deltar även i den USA-ledda alliansens offensiv mot Islamiska staten, IS. Amerikanska stridsplan och drönare får exempelvis starta från en turkisk bas.
Men det är ett förvirrande politiskt spel, med motstridiga intressen: Turkiet anfaller till exempel kurdiska rebeller, som USA stödjer i strider mot president Bashar al-Assad i Damaskus. Denne som i sin tur har ryska stridsflygplan på sin sida sedan i höstas och som angriper USA-uppbackade upprorsmän.
Efter att turkisk militär sköt ned ett ryskt stridsflygplan i området, bröt president Vladimir Putin alla förbindelser med Turkiet. Det var ett dråpslag inte minst för turistindustrin när de ryska charterplanen slutade komma.
Men turisterna kom tillbaka när president Erdogan nyligen i ett brev till Putin bad om ursäkt. Han togs till nåder och de pratade även på telefon. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov trodde under ett besök i Baku att skillnaderna i åsikter mellan Moskva och Ankara om Syrienkonflikten skulle kunna minska.
Turkiet har nu även normaliserat sina förbindelser med Israel. Enligt den nye premiärministern Binali Yildrim behöver Turkiet ha fler vänner och färre fiender. Häromdagen sa han att landet behöver förbättra sina diplomatiska relationer i regionen. På sikt eftersträvar han även bra band till Syrien.
Mindre än ett dygn efter att kuppförsöket inletts sa Binali Yirldrim att nästan 3 000 militärer gripits och att regeringen hade "full kontroll över situationen".
Det återstår dock att se.
