Presidenten Juan Manuel Santos och Farc-ledaren Jiménez undertecknade avtalet vid en högtidlig ceremoni i staden Cartagena i närvaro av internationella dignitärer, däribland Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S).
När avtalet var påskrivet utbröt ett högt jubel bland gästerna, som uppmanats att klä sig i vitt dagen till ära.
Bad om ursäkt
Presidenten hälsade Farcrebellerna välkomna till demokratin.
- I dag upplever vi glädjen i en ny gryning för Colombia. Detta är ett nytt steg i vår historia – en tid av ett land i fred, sade president Juan Manuel Santos Santos under ceremonin.
- Det är slut på krig med vapen, och en diskussion om idéer har börjat, sade Farc-ledaren Timoleón Jiménez, som också bad offren om ursäkt.
- I Farcs namn ber jag om ursäkt till alla offer för konflikten, för den smärta som vi kan ha orsakat under detta krig, sade han.
Fin kväll
Margot Wallström säger till TT att det var en fin kväll.
- Det var många offer i publiken. Och alla vitklädda människor, det var tusen och åter tusen människor på torget och väldigt stämningsfullt. Och hoppfullt, men med varningar, för det återstår mycket arbete säger hon.
Men framförallt handlade kvällen om framtidstro och förhoppningar.
- Det kändes otroligt fint att vara med och vi har fått många tack för de insatser som Sverige gjort. Och vi har tagit på oss att vara huvudansvarig för att tillsammans med organisationer leta efter de mer än 45000 personer som är försvunna som vi på något sätt måste återfinna, säger hon.
TT: Vad har du för förhoppningar på processen?
- Jag tror att det är den bästa chansen man har just nu och nu blir ju dem (Farc) en politisk rörelse, säger Wallström.
Innan ceremonin meddelade EU att de tar bort Farc från sin terrorlista, vilket innebär ett tillfälligt upphävande av EU:s sanktioner mot Farc.
Konflikten i Colombia har dödat mer än 260 000 människor. 45 000 saknas och nästan sju miljoner har tvingats fly sina hem.
Fakta: Fredsavtalet
Huvudpunkterna i fredsavtalet mellan Farc-gerillan och regeringen:
Vapenvila och nedrustning: Avtal om detta slöts i juni. Farc ska flytta sina omkring 7000 soldater till nedrustningsläger inrättade av FN.
Rättvisa för offer: Brott som begåtts under konflikten ska tas upp i specialdomstolar. Amnesti beviljas för lindrigare brott, men inte för massakrer, våldtäkt och tortyr.
Droghandel: 2014 gick Farc med på att stoppa narkotikaframställning i områden under deras kontroll. Regeringen lovade att hjälpa jordbrukare att försörja sig på lagliga grödor.
Rebeller i politiken: Farc blir nu ett politiskt parti och får tio platser i kongressen.
Jordreform: 2013 undertecknades ett avtal om att tillhandahålla mark, lån och bastjänster till den fattiga landsbygdsbefolkningen.
Ratificering: Fredsavtalet måste godkännas i folkomröstningen som ska hållas den 2 oktober.
Fakta: Inbördeskriget i Colombia
De marxistiska gerillarörelserna Colombias revolutionära väpnade styrkor (Farc) och Nationella befrielsearmén (ELN) bildades 1964 sedan vänstern utestängts från det politiska systemet.
Olika vänsterrebellgrupper, högerpolitiska paramilitärer och knarkkarteller har dragits in i konflikten som rasat sedan dess. Uppskattningarna varierar men en statlig utredning har kommit fram till att omkring 220000 människor, varav 80 procent civila, har dött i konflikten sedan 1959.
Samtalen mellan regeringen och landets största gerillagrupp Farc påbörjades i november 2012 och har bedrivits i Kubas huvudstad Havanna. Med ELN har man dock ännu inte fått fart på fredsförhandlingar.
Regeringen och Farc kom överens om ett fredsavtal den 25 augusti 2016.
Källor: Utrikespolitiska institutet, Folke Bernadotteakademin och AFP.
