Efter tio år av sanktioner är Iran återigen fritt att handla med omvärlden och i huvudstaden är entusiasmen påtaglig. På affärsmässan Iran Oil Show minglar representanter för europeiska företag med kolleger från den lokala energisektorn.
- Det är precis som en fest, vi är värdarna och de är gästerna, säger Nasim Mortezapour, vice vd på iranska TBN som tillverkar elektronikutrustning för oljeplattformar.
Engagerade
Efter flera år av negativ tillväxt förutspår Världsbanken att Irans ekonomi kommer att växa med 4 procent under 2016. Nasim Mortezapour är inte förvånad.
- Nu när sanktionerna är lyfta vågar fler européer komma till Iran. Det har redan påverkat branschen, vår europeiska partner i Tyskland är mer öppen nu och vill engagera sig i nya projekt.
Sverige finns representerat på oljemässan genom bland andra Camfill som tillverkar luftreningsfilter för kraftverk och gasturbiner.
- Alla västerländska företag försöker lägga sig i "pole position" nu, säger biträdande chefen Shoeb Palekar.
Företaget var aktivt i Iran innan sanktionerna infördes och väntar nu på att de sista hindren för att återuppta affärerna ska undanröjas.
- Det enda hinder vi ser är bankrestriktionerna, att vi inte kan göra affärer direkt. Men vi förnyar våra gamla relationer med olje- och gassektorn. De som köpte filterlösningar av oss tidigare ska veta att de kan komma tillbaka.
Många delegationer
Den nederländske handelsministern Henk Kamp minglar sig genom mässans trängsel skyddad av en grupp iranska livvakter. Förhoppningen är att bereda väg för nederländska företag inom jordbruksteknik och logistik.
- Vi är intresserade av att investera långsiktigt i Iran, inte bara kortsiktigt. Det hade inte varit möjligt att bygga de här relationerna om inte sanktionerna hade lyfts, säger Kamp.
Han är bara den senaste av en lång rad utländska dignitärer som besöker Iran. I december ledde näringsminister Mikael Damberg en svensk affärsdelegation till landet.
Enligt den regimen närstående dagstidningen Teheran Times tog Iran under 2015 emot ytterligare 63 delegationer från totalt 27 länder, vilket är en tredubbling jämfört med året innan. Och på onsdagen besöker Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif Stockholm där han bland annat möter sin kollega Margot Wallström.
Under stress
Innan sanktionerna infördes var Iran en av Sveriges största exportmarknader med en årlig utlandsförsäljning värd runt 8 miljarder kronor. Statliga Business Sweden har i en rapport förutspått att den blågula exporten snart kan öka till 15–20 miljarder kronor om året.
Iran har stora behov av att investera i infrastruktur och energisektorn och hoppas kunna finansiera satsningarna genom att återigen sälja olja på världsmarknaden. Landet, med sina drygt 80 miljoner invånare, är också en stor marknad för konsumtionsvaror.
Samtidigt som svenska och utländska företag vädrar morgonluft hoppas vanliga iranier att de slopade sanktionerna snart ska återspeglas i den ansträngda vardagsekonomin.
- Sedan sanktionerna infördes lever de flesta under stress. Arbetslösheten är väldigt hög. Jag har tre barn att försörja och för några år sedan tvingades jag lämna min hemprovins i norr för att komma hit till Teheran. Det finns fler arbetsmöjligheter här, säger byggnadsarbetaren Abbas Tagipur som tillbringar en ledig kväll i Tajrish i norra Teheran.
Många mattor
Ett stenkast bort, inne på den lokala basaren, är mattförsäljaren Mahmoud Asgari övertygad om att lättnaderna kommer att blåsa nytt liv i hans bransch.
- Framtiden blir mycket bättre. Om amerikanska turister kommer hit kan jag sälja 500 mattor på en halvtimme. De är väldigt rika och de älskar persiska mattor, säger han och ler stort.
Bakgrund: Sanktionerna mot Iran
2006 införde FN:s säkerhetsråd stränga handelssanktioner mot Iran. Bakgrunden var att Iran misstänktes anrika uran i syfte att tillverka kärnvapen. USA och EU införde också egna sanktioner som riktades särskilt mot landets energisektor.
Sanktionerna har slagit mot det oljeberoende landets ekonomi i form av lägre exportintäkter, ökad arbetslöshet och skyhög inflation.
I juli i fjol knöts ett avtal mellan Iran och de så kallade P5+1-länderna (Storbritannien, Kina, Frankrike, Tyskland, Ryssland och USA) som ger internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet, samtidigt som det bantas kraftigt och öppnas för FN-inspektioner. I utbyte ska de omfattande ekonomiska sanktionerna från FN, EU och USA hävas. FN:s vapenembargo mot Iran ska dock finnas kvar i ytterligare fem år och sanktionerna kan återupprättas om avtalet bryts.
Den 16 januari i år meddelade USA och EU att sanktionerna skulle hävas, sedan det internationella atomenergiorganet IAEA konstaterat att Iran levt upp till kraven om att avbryta anrikningen av uran.
Fortfarande kvarstår vissa praktiska hinder för handel med Iran. Amerikanska banksanktioner är alltjämt i kraft vilket försvårar internationella betalningar till och från landet.
Källa: TT:s arkiv
Fakta: Islamiska republiken Iran
Iran är drygt tre och en halv gånger så stort som Sverige. Landet har nästan 80 miljoner invånare.
Iran är en islamisk republik. Staten är baserad på religiösa grunder och islams lagar utgör grunden för lagstiftningen i Iran.
Prästerskapet har den avgörande makten. Folkvalda politiska organ finns men det är prästerskapet som godkänner kandidatlistorna.
Brotten mot de mänskliga rättigheterna är omfattande.
Oljan står för omkring 80 procent av exportintäkterna. Staten har en stark närvaro i ekonomin.
Källa: Landguiden (UI)
