- Vi förlorade Krim utan att avlossa ett skott. Det politiska och militära ledarskapet lade sig platt, enligt källan.
Det här landet stod inför en smärtsam omdaning av ett postsovjetiskt samhälle, genomsyrat av korruption och gamla makstrukturer, när ryska trupper i anonyma gröna uniformer förra året plötsligt fanns på Krim.
Beredskapen fanns inte heller när ryskstödda separatisterna tog till vapen i östra delarna av landet. Inte mentalt, inte militärt. Soldater räknades i tusental, men var oförberedda och hade gammal, rostig materiel.
Utrusning men inte vapen
I dag är ukrainsk militär bättre rustad och får utländskt stöd i form av utbildning och utrustning, dock inte med vapen. Sverige, till exempel, lär ut försvarsmedicin och så sent som i måndags började amerikanska fallskärmstrupper träna reguljära ukrainska soldater och specialförband.
Men de flesta bedömare är eniga om att krig inte är utvägen.
- Frågan är om det skulle finnas ett politiskt stöd inom Ukraina om det gick så långt som till ännu svårare strider, hur starkt fotavtryck som Ryssland ville lämna efter sig och vad världssamfundet vore berett att göra, säger Johan Huovinen, militär rådgivare åt EU i Ukraina.
Vägen framåt är Minsk-överenskommelsen mellan Frankrike, Tyskland, Ryssland och Ukraina. Fredsprocessen går, i korthet, ut på vapenvila, tillbakadragande av vapen, lokaval och att Ukraina återfår kontrollen av sin östra gräns, en sträcka på över 40 mil.
Tyngre vapen har dragits tillbaka, men vapenvilan bryts så gott som varje dag. Observatörer hålls borta. 1,5 miljon människor är på flykt inom landet, ytterligare 500 000 utomlands. Många som är kvar har det mycket svårt, särskilt gamla och sjuka, vittnar biståndsarbetare. Och det finns inget som tyder på att Vladimir Putin är beredd att ge upp Krim, eller kontrollen över områdena kring städerna Donetsk och Luhansk i regionen Donbass.
Omfattande rysk inblandning
Putin ser det som en inhemsk konflikt, utan rysk militär närvaro. Det är dock inte sant. Västliga källor kan visa i detalj på hur den ryska militären är organiserad, uppifrån och ner, och vilka som för befälet med namn och bild.
Det finns olika uppgifter om hur många ryssar som dödats och skadats i Ukraina. Men, enligt uppgift som återges i media, betraktas det som en statshemlighet att avslöja om någon dödats. Familjer kan förlora pensioner och annan ersättning.
En åsikt är att Putin vill frysa konflikten för att sätta press på Kiev och väst och gradvis sabotera Minsk-avtalet utan att riskera ytterligare sanktioner. Detta förnekas bestämt från väst. "Vi förhandlar inte över huvudet på Ukraina", säger en diplomat i Kiev.
Budskapen kan dock tolkas olika när västledare samtidigt ger inviter till Moskva om ökat samarbete i flygkriget mot Islamiska staten, IS.
Enligt säkerhetskällan i Kiev är Putins mål att destabilisera Ukraina. 39 sabotagegrupper, med 350 "operatörer", har upptäckts runt om i landet, heter det.
Konflikten kan bli bortglömd
Johan Huovinen säger att en konflikt som pågått i snart två år riskerar att hamna i skuggan.
- Så länge striderna är lågintensiva tappar människor lätt intresset när andra fruktansvärda saker inträffar som i Paris och i Syrien.
Han beskriver konflikten som ständigt pågående och dynamisk:
- Jämfört med Sydossetien och Abchazien i Georgien och Nagorno-Karabach i Azerbajdzjan används alla typer av vapen dagligen. Det militära används som ett påtryckningsmedel för att realisera rysk politik.
Även om tidtabellen är försenad ser Johan Huovinen positivt på att det sker regelbundna möten mellan parterna.
- Så länge människor pratar med varandra finns en möjlighet att också hitta en lösning.
Risken för att Ukraina slutar som ett nytt Bosnien, ett deltat land ännu tjugo år efter kriget, kan inte uteslutas.
- Från ukrainsk sida finns ingen sådan vilja, men många faktorer spelar in. Tyskland och Frankrike står upp för Ukrainas räkning men har många andra utmaningar som terrorhot och flyktigströmmar att hantera. Omvärldens stöd är avgörande.
