Demokraterna i bitter strid mot Trumps domarkandidat

Högsta Domstolen är ett av de tre ben som den amerikanska demokratin vilar på. De två andra är presidenten och kongressen. HD:s uppgift är att väga och mäta alla lagar mot konstitutionen. Det handlar om tolkningar vilket innebär att politiska uppfattningar har betydelse. Av det skälet satte sig republikanerna emot Barack Obamas förslag till ny domare sedan Antonin Scalia avlidit för drygt ett år sedan. Scalia var konservativ. Obamas val kom inte ens upp i senaten eftersom republikanerna med sin majoritet blockerade.

Försökte stoppa omröstning

Nu är det Donald Trump som föreslagit Gorsuch och demokraterna – som är i minoritet i senaten – kunde inte hålla emot. Men debatten om Gorsuch har varit tuff och in i det sista gjorde demokraterna sitt yttersta för att både kritisera den tilltänkte domaren och förhindra att omröstningen kunde ske. De nio domarna i HD sitter på livstid. Det innebär att en ny domare under lång tid kan påverka den känsliga balansen. Fyra av de nuvarande domarna uppfattas som mer liberala och fyra som mer konservativa. Neil Gorsuch tillhör den konservativa falangen av domare och det är av detta skäl som Trump valt honom. Eftersom HD tolkar lagar finns utrymme för de politiska värderingarna. Och här kommer frågor som aborter och hbtq-rättigheter in. HD har redan 1973 granskat den nuvarande abortlagstiftningen och gjort aborter lagliga. Men motståndarna har varje år sedan dess arrangerat demonstrationer i Washington för att lagen skall granskas på nytt av HD och upphävas.

Abortmotståndare hoppas på Trumps domare

Hittills har det inte lyckats och även presidenter som var abortmotståndare – som Ronald Reagan och George W Bush – har inte drivit frågan så som konservativa, som ofta klumpas ihop som den religiösa högern, hoppats. Nu står deras förhoppning till Donald Trump och att hans utvalde domare Gorsuch skall svänga över pendeln till anti-abortrörelsens fördel. Här kan också kvinnosjukvården i Planned Parenthood sorteras in eftersom aborter är en del av verksamheten.

Nya förslagna domare granskas noggrant i senaten och några har under historiens lopp underkänts. Politiseringen kritiseras, men samtidigt är både demokraterna och republikanerna hårdhänt politiska när domare föreslås. Om enbart strikt juridiska kvalifikationer skulle vägas in kunde Gorsuch troligen accepteras av båda sidor. Men nu är det Gorsuchs värdekonservativa uppfattningar som också räknas. På samma sätt har liberala domare tidigare inte accepterats av republikanerna. Senatens process att fråga ut, debattera och rösta om nya domare demonstrerar även hur regler kan hårdras och ändras för att nå önskvärt resultat. Här finns möjlighet till filibuster – att tala så länge att tiden rinner ut för omröstning – och politiskt manövrerande som jämförs med att använda kärnvapen för att se till att filibuster stoppas med enkel majoritet istället för med de 60 röster som behövs enligt regelverket. Republikanerna har 52 platser i senaten och demokraterna 48. 51 behövs för att Gorsuch skall få klartecken. Det går inte att överklaga HD:s beslut. Enda möjligheten är att få till en ny uppsättning av domare som kanske gör tolkningar av lagar på annat sätt. Domare kan välja att avgå, men inte avsättas.

TEXT

Britt-Marie Mattsson

britt-marie.mattsson@gp.se