I var och en av Erik Larsens fem svinstallar hänger overaller i en bestämd färg för just det stallet. De tvättas som koktvätt i stallen och får inte blandas med varandra.
Besökare får låna vita engångsdräkter. Vi byter om och tvättar händerna innan vi släpps in stallet med smågrisar och slaktsvin. Vi tvättar händer och slänger skyddsdräkten när vi går ut igen. I omklädningsrummet byter vi till stövlar uppe på en murad tröskel.
– När vi spolar stallsektioner och gångar ska vattnet inte rinna ut åt fel håll, förklarar Erik Larsen, grisuppfödare i Overby på södra Själland och ordförande för svinproducenternas branschförening.
En bil har nyss hämtat grisar till slakt. Nu högtrycksspolar Erik Larsen och medhjälparen Lasse Jensen de tomma stallsektionerna, korridoren och lastbryggan.
– Det viktigaste är god hygien. Det är en arbetsmiljöfråga som vi tar på allvar, men inte ett samhällsproblem, säger Erik Larsen.
Arbetsmiljöfrågan han talar om är MRSA, den latinska förkortningen för bakterier som blivit motståndskraftiga mot antibiotika (meticillinresistenta gula stafylokocker).
Sedan november 2012 betraktas alla som arbetar med svin i stallar och på slakterier som en särskild riskgrupp på danska sjukhus. De kan medverka till att sprida den fruktade sjukhussjukan.
– Vi kan få problem om vi blir sjuka och ska läggas in, men det ger inte anledning till panik. Det handlar om att använda sunt förnuft, säger Erik Larsen.
Han och hans fru testades för MRSA på en kongress för svinproducenter för fyra år sedan. De var inte smittade då, men har inte testats sedan dess. Erik Larsen säger att om de skulle vara smittade i dag, skulle det inte förändra rutinerna på gården. Han högtrycksspolar, byter kläder och tvättar händer många gånger om dagen, oavsett om han själv är smittad eller inte.
Antibiotikabehandling av grisar har på många sätt blivit ett arbetsmiljöproblem i det danska lantbruket. Det är inte bara de sjuka grisarna som får antibiotika, även de friska djuren i samma flock behandlas. Ju mer antibiotika som djuren får, desto fler bakterier utvecklar resistens.
På sikt kan långt större befolkningsgrupper än Erik Larsen, hans familj, anställda och kollegor komma i farozonen. I Danmark rapporterade jordbruksministern förra året att 88 procent av alla grisar var smittade av den särskilda grisvarianten av MRSA. Året innan var siffran 44 procent.
Tidigare stickprov ute på gårdarna visade att 16 procent av alla besättningar hade MRSA. Men på slakterierna var nästan nio av tio grisar smittade.
– Vi tror att det beror på krysskontaminering. Grisar smittar varandra under transport och de sju-åtta timmar de går tillsammans innan de slaktas, säger Charlotte Thrane, mikrobiolog på Födevarestyrelsen, danska Livsmedelsverket.
Nu genomförs utökade stickprov på 200 gårdar. Var femte eller kanske var fjärde besättning tros vara smittade. Det innebär att sjukhusbakterien kan finnas på 1 500–2 000 danska adresser runt om i landet.
Björn Bengtsson på Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala, tycker att man ska se antibiotikaresistensen som en slags miljöförstöring.
– Det allvarliga är den stora reservoaren av MRSA-bakterier i de danska och andra europeiska besättningarna. Ju större spridning av MRSA, desto större risk för att resistensgener sprids i hela miljön, säger han.
Efter de alarmerade siffrorna från slakterierna förra året tillsatte jordbruksministern en särskilt aktionsgrupp med uppgift att bromsa bakteriespridningen Det har satt fokus på ett dilemma:
Vad vet myndigheterna? Och ska de berätta vad de vet? Möjligen är antalet smittade gårdar i dag 50 procent fler än de var för fyra år sedan. Men vilka de är, och var de ligger, hålls hemligt. Producenterna och myndigheterna har enats om att öppenhet gör mer skada än nytta.
– Vad ska vi använda de upplysningarna till? Det är ingen som är betjänt med att den enskilda producenten och hans familj hängs ut, säger uppfödaren Erik Larsen.
Robert Skov är överläkare på Statens Serumsinstitut, (Folkhälsomyndigheten) som har det yttersta ansvaret för att bekämpa smittspridning. Han resonerar på samma sätt.
–Uppgifter om förekomst på utpekade gårdar är bara en ögonblicksbild. Folk blir uppskrämda och det finns fall där barn har varit rädda för att besöka bondgårdar. Vi befarar att det kan leda till en social stigmatisering av de utpekade. Stigmatisering är också en hälsofara som det är vår uppgift att övervaka, säger han.
Följden har blivit dubbla danska budskap. Å ena sidan oroas myndigheter av att de resistenta bakterierna ökar och sprids. Å andra sidan motarbetar samma myndigheter att resultaten av provtagningar blir kända.
Två journalister som namngav tolv smittade gårdar för fyra år sedan polisanmäldes – av Sundhedsstyrelsen, danska Socialstyrelsen. De är nu åtalade för att ha spridit hälsouppgifter i strid med den danska personuppgiftslagen.
Erik Larsen i Overby beskriver MRSA som ett besvärligt, men hanterbart problem. Han plockar fram ett protokoll som visar att hans gård ligger en bra bit under de gränser för användningen av antibiotika som kan ge ett gult kort, en varning som kan utlösa böter och extrakontroll.
Det gula kortet infördes 2010. Året därpå sjönk antibiotikaanvändningen. Men nu stiger den igen. Erik Larsen ger luft åt en misstanke:
– Många producenter ligger strax under gränsen för att få gult kort. Då börjar det närma sig tillväxtfrämjande användning, säger han, med en udd mot de kollegor som han menar väljer lätta lösningar.
Användningen av antibiotika för att främja friska grisars tillväxt förbjöds i Sverige 1986. I EU blev det förbjudet 20 år senare.
Men flockmedicineringen gör att friska grisar fortfarande får antibiotika. Om ett eller flera djur blir sjuka, medicineras hela flocken på upp till 30 djur.
Om flockmedicinering skulle förbjudas? Erik Larsen skakar på huvudet åt frågan:
– Vi kan väl inte sluta behandla sjuka djur, säger han.
FAKTA: Är maten farlig?
EU:s livsmedelsbyrå EFSA rapporterade 2010 att det för närvarande inte finns några vetenskapliga bevis för att MRSA smittar genom maten.
– Det är ganska naturligt. Eftersom MRSA är en hudbakterie finns det inget som riktigt talar för att den skulle spridas med livsmedel, säger Mats Lindblad på Livsmedelsverket i Uppsala.
Men eftersom bakterier kan utbyta gener över artsgränser kan det inte helt uteslutas att resistens från MRSA sprids till andra typer av bakterier, påpekar han.
Sjukdomsframkallande tarmbakterier som campylobakter och salmonella smittar genom mat, men de dör vid upphettning.
– Det råd vi ger om genomstekning och kökshygien skall man alltid följa, och gäller också om maten skulle innehålla MRSA, säger Mats Lindblad.
Danska avelsgrisar och grissperma testas för MRSA vid import till Sverige. Danskt griskött testas inte.
För två år sedan exporterades 50 072 ton fläskkött från Danmark till Sverige till ett värde av 1,6 miljarder svenska kronor.
Danmark totala fläskköttsexport 2012 uppgick till 35 miljarder svenska kronor.
FAKTA: Mindre antibiotika i Sverige
Danska djur matades med 106 ton antibiotika 2011.
Svenska djur matades med 11 ton samma år.
I de mängderna ingår antibiotika till hästar och kor.
En förklaring är den betydande danska grisproduktionen på närmare 30 miljoner djur om året, mot 1,4 miljoner i Sverige.
En annan förklaring är att danska bönder medicinerar mer än svenska; 43 milligram antibiotika per kilo producerat kött 2011, jämfört med 14 mg/kg i Sverige.
De tre största antibiotika-användarna mätt i ton 2011 var bönderna i Tyskland, Frankrike och Spanien.
Mest antibiotika per kilo producerat kött gick det åt i Cypern, Italien och Spanien.
FAKTA: MRSA
Många av oss har stafylokockbakterier på huden, i näsan och munhålan utan att någonsin lida av det. Men de kan orsaka bölder och sår. Den fruktade sjukhussjukan orsakas av stafylokocker som blivit resistenta mot penicillin (MRSA).
MRSA är en zoonos, en bakterie som överförs mellan djur och människor. Grisarna blir inte sjuka av MRSA, men sprider den till varandra och till människor, vid direktkontakt och via damm.
Av 92 danskar som fick infektioner av gris-MRSA 2012 hade de allra flesta arbetat med grisar, men inte alla. Ett inte uppgivet antal hade smittats på annat sätt.
De danska myndigheterna vet inte om MRSA också sprids i naturen via gödsel på åkrarna.
Källor: Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Livsmedelsverket, Statens Serums Institut, European Medicin Agency, Landbrug og Fødevarer (danska LRF).
