Storbritanniens premiärminister Theresa May under debatten i det brittiska underhuset.
Storbritanniens premiärminister Theresa May under debatten i det brittiska underhuset.

Corbyn kräver misstroendeförklaring

Storbritanniens premiärminister Theresa May har meddelat att omröstningen om brexitavtalet ska hållas någon gång den 14–20 januari nästa år. Beskedet fick Labourledaren Jeremy Corbyn att se rött och kräva ett misstroendevotum.

ANNONS
|

- Låt oss inte bryta det brittiska folkets förtroende, sade May under måndagens debatt i underhuset och vädjade till ledamöterna att inte stödja förslaget om en ny brexitomröstning.

Hon varnade för att en ny folkomröstning ytterligare kan dela landet, och sade att arbetet i stället måste läggas på att ena det.

Premiärministern har fått stöd av näringsminister Greg Clark, som i brittisk radio tidigare på måndagen sade att han hoppas att hennes avtal får ja i parlamentet. Han bedömer att en andra folkomröstning om brexit skulle öka osäkerheten för landet.

ANNONS

Men beskedet om att omröstningen om brexitavtalet ska hållas först mellan den 14 och 20 januari 2019 fick oppositionsledaren Corbyn att ilskna till. Han kallade Mays beslut oacceptabelt.

"Ett misslyckande"

Brittiska medier rapporterade inför debatten att Corbyn planerade att lägga fram en motion med en misstroendeförklaring om May inte presenterade en tidpunkt för omröstningen om utträdesavtalet. Det gjorde hon, och många trodde Corbyn därmed skrinlade saken.

Men när debatten pågått flera timmar citerade Corbyn hur motionen ska lyda:

- Den här kammaren har inte något förtroende för premiärministern på grund av hennes misslyckande att utan fördröjning låta underhuset få rösta om utträdesavtalet och ramverket för framtida relationer mellan Storbritannien och Europeiska unionen, sade han enligt The Guardian.

Backstop ett bekymmer

Debatten kom till stor del också att handla om reservlösningen för Nordirland – kallad backstop – som ska förhindra att gränskontroller återupprättas mellan Nordirland och EU-landet Irland. May betonade att hon är medveten om att parlamentsledamöter bekymras över backstop, som innebär att EU och hela Storbritannien ska ingå i ett gemensamt tullområde.

Men enligt May ska ytterligare samtal hållas med EU och förtydliganden i avtalet är möjliga. Hon ska också se över om underhuset ska få möjligheten att tycka till om reservlösningen.

ANNONS

- Det skulle kunna inkludera att låta parlamentsledamöterna uttrycka att backstop inte ska kunna fortgå i evighet, sade May enligt The Guardian.

TT

Fakta: Utträdesavtalet om brexit

Enligt det utträdesavtal som förhandlats fram mellan EU och Storbritannien kommer det brittiska utträdet den 29 mars 2019 att följas av en övergångsperiod fram till åtminstone den 31 december 2020, med möjlighet till förlängning i ytterligare två år.

Under övergångsperioden gäller nuvarande EU-regler i Storbritannien. Den 29 mars nästa år kommer dock britterna att lämna sina platser i EU-parlamentet och i EU-kommissionen. Storbritannien förlorar samtidigt sin rösträtt i EU:s institutioner.

Under övergångsperioden kommer britterna att fortsatt betala sin "medlemsavgift" till EU. Samtidigt ska avtal om framtida relationer med EU, exempelvis om handelsavtal och fiskerättigheter, förhandlas fram.

Utträdesavtalet ger EU-medborgare som bor i Storbritannien och britter som bor i EU ungefär samma rättigheter som i dag.

Avtalet slår även fast Storbritanniens finansiella åtagande till EU efter utträdet. Kostnaderna för britterna bedöms bli minst 400 miljarder kronor.

I ett protokoll till utträdesavtalet finns en reservlösning för Nordirland om ingen annan lösning hittas. Lösningen – kallad backstop på brexitengelska – ska förhindra att gränskontroller återupprättas mellan Nordirland och EU-landet Irland.

Reservlösningen innebär att EU och hela Storbritannien, inklusive Nordirland, ska ingå i ett gemensamt tullområde. Nordirland ska dock även följa EU-krav för den inre marknaden när det gäller varor.

ANNONS