Äntligen fred?! I en park i Colombias huvudstad Bogotá firades det när uttalandet om fredsavtalet mellan regeringen och Farc lästes upp.
Äntligen fred?! I en park i Colombias huvudstad Bogotá firades det när uttalandet om fredsavtalet mellan regeringen och Farc lästes upp.

"Slutgiltigt eld upphör" i Colombia

ANNONS
|

Dagen efter undertecknandet beordrade landets president Juan Manuel Santos militären att iaktta ett "slutgiltigt eld upphör".

- Som statschef och överbefälhavare för våra väpnade styrkor har jag beordrat ett slutligt eld upphör med Farc, med start vid midnatt på måndag. Den väpnade konflikten med Farc är över, sade Santos på trappan till kongressbyggnaden.

Innan dess hade barer och parker i huvudstaden Bogotá fyllts av hoppfulla colombianer som med flaggor och banderoller firade det historiska fredsavtalet, som tillkännagavs efter fyra års förhandlingar med hjälp av Kuba och Norge. Enligt överenskommelsen ska Farc-gerillan lägga ner vapnen – och därmed sätta punkt för en av världens längsta konflikter som kostat över 220000 liv och drivit miljontals människor på flykt.

ANNONS

- Jag känner mig privilegierad som får vara med när det här händer. Fram till nu har jag inte levt en enda dag utan krig. Inte min mamma eller pappa heller, säger juristen Viviana Morán Castañeda i Bogotá till TT.

Historisk möjlighet

Jonathan Ramos, nyutexaminerad ingenjör i huvudstaden, känner sig försiktigt hoppfull.

- Nu kan vi äntligen känna lite lugn efter mer än 50 år av krig. Vi kanske kan bli till ett exempel för andra länder som befinner sig i konflikter. Jag hoppas att det här innebär större möjligheter för min generation att studera, och att genomföra reformer för till exempel småbrukare, säger han till TT.

Men innan det kan bli verklighet måste överenskommelsen godkännas i en folkomröstning den 2 oktober.

De flesta opinionsundersökningar tyder på att folket kommer att rösta ja. Men Juan Manuel Santos kommer troligen att få kampanja hårt för sin sak, eftersom mäktiga utmanare tror att den enda rätta lösningen är att krossa Farc militärt.

ANNONS

- Det finns krafter i landet som inte vill se att ett fredsavtal skrivs under. Överenskommelsen är historisk och kommer att ha stor betydelse för fredsbyggandet, men det finns också väldigt stora utmaningar för att nå en hållbar fred i Colombia, säger Frida Larsson, programansvarig för Colombia hos Kristna fredsrörelsen.

Hot från annat håll

En begränsning med avtalet är att det bara gäller två parter – Farc och regeringen. Förhandlingarna med den mindre rebellrörelsen ELN går trögt och väpnade gäng sprungna ur paramilitära grupper på högerkanten uppges ha tagit över en del av vänsterrebellernas knarksmugglingsrutter.

- Det finns risk för ett våldsamt maktspel där andra grupper försöker ta över det territorium som kontrollerats av Farc. Den colombianska regeringen har inte heller någon klar strategi för hur kriminella och illegalt väpnade grupper ska bekämpas, säger Larsson.

Viviana Morán Castañeda bekräftar den oron.

ANNONS

- Det är mycket glädje nu bland oss som har familjemedlemmar som varit tvungna att delta i kriget. Men vi vet också att kriget inte slutar än, utan att vi måste besegra två gerillor till: ELN och EPL, säger hon.

Fakta: Inbördeskriget i Colombia

De marxistiska gerillarörelserna Colombias revolutionära väpnade styrkor (Farc) och Nationella befrielsearmén (ELN) bildades 1964 efter att vänstern utestängts från det politiska systemet.

Olika vänsterrebellgrupper, högerpolitiska paramilitärer och drogkarteller har dragits in i konflikten som rasat sedan dess. Uppskattningarna varierar men en statlig utredning har kommit fram till att omkring 220000 människor, varav 80 procent civila, har dött i konflikten sedan 1959.

Fredssamtalen mellan regeringen och landets största gerillagrupp Farc påbörjades i november 2012 och har bedrivits i Havanna på Kuba. ELN har meddelat att de ska förhandla med regeringen, men de samtalen har stannat av.

Källa: Utrikespolitiska institutet, Folke Bernadotteakademin, AFP

Fakta: Fredsavtalet

Huvudpunkterna i fredsavtalet mellan Farc-gerillan och regeringen.

Vapenvila och nedrustning: Avtal om detta slöts i juni. Farc ska flytta sina omkring 7000 soldater till nedrustningsläger inrättade av FN.

Rättvisa för offer: Brott som begåtts under konflikten ska tas upp i specialdomstolar. Amnesti beviljas för lindrigare brott, men inte för massakrer, våldtäkt och tortyr.

Droghandel: 2014 gick Farc med på att stoppa narkotikaframställning i områden under deras kontroll. Regeringen lovade att hjälpa jordbrukare försörja sig på att odla lagliga grödor.

Rebeller i politiken: Farc blir nu ett politiskt parti och får tio platser i kongressen.

Jordreform: 2013 undertecknades ett avtal om att tillhandahålla mark, lån och bastjänster till den fattiga landsbygdsbefolkningen.

Ratificering: Fredsavtalet måste godkännas i folkomröstningen som ska hållas den 2 oktober.

ANNONS