Demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton håller i en bebis när hon kampanjar i Charlotte i vågmästarstaten North Carolina.
Demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton håller i en bebis när hon kampanjar i Charlotte i vågmästarstaten North Carolina.

Clintonoffensiv på republikansk mark

Knappt två veckor före president- och kongressvalet i USA storsatsar demokraten Hillary Clinton i traditionellt republikanska delstater. Detta för att hjälpa partikamrater i kongressen som står inför tuffa omval – vars framgångar även gynnar henne.

ANNONS
|

Om Clinton blir USA:s nästa president behöver hon allt stöd hon kan uppbringa från kongressen. I princip alla reformer och nya lagar en president lägger fram måste godkännas av dess båda kamrar senaten och representanthuset.

- En god relation med kongressen är otroligt viktig, det är ju så USA är tänkt att styras, säger Richard Himelfarb, statsvetare vid Hofstra University i New York.

ANNONS

Politikerförakt

I nuläget har Republikanerna majoriteten i både senaten och representanthuset. Det är ett viktigt skäl till att demokraten Barack Obama haft så svårt att få igenom sin politik, till exempel en utlovad invandringsreform. De senaste åren har kongressen fattat rekordfå beslut och en frustrerad Obama har i vissa frågor använt sig av exekutiv order, ett slags dekret som kan utfärdas inom ramarna för presidentämbetet. Det har spätt på det redan rådande politikerföraktet i USA ytterligare.

- Bruket av exekutiv order har vissa risker. En amerikansk president vill inte bli känd för sitt envåldsstyre, som den som inte samarbetade med kongressens folkvalda, säger Himelfarb.

- Kongressvalet är den hetaste frågan just nu. Det är tydligt att Trump håller på att sjunka, frågan är hur stor del av kongressledamöterna han drar med sig.

Storsatsning

Troligen kommer Republikanerna att behålla makten i representanthuset efter valet den 8 november, men Demokraterna har vissa möjligheter att återta majoriteten i den 100 platser tunga senaten. Senaten är extra viktig för en president, då den godkänner dennes nomineringar av ministrar, ambassadörer, höga tjänstemän och domare. I nuläget är Högsta domstolen en domare kort eftersom senaten vägrat att godkänna Merrick Garland, som Obama utsåg efter att den konservative domaren Antonin Scalia avled i våras.

ANNONS

Opinionsläget inför kongressvalen följs mycket noga av veteranpolitikern Clintons kampanj. Trumps upprepade anklagelser om valfusk, vilket inga fakta stödjer, kan resultera i att republikanska väljare stannar hemma på valdagen vilket Clinton vill dra nytta av. I förra veckan meddelade Clintons kampanjchef Robby Mook att man satsat nära motsvarande 900 miljoner kronor på reklam och aktiviteter i kongress- och guvernörsval i främst delstaterna Ohio, Pennsylvania, Nevada, Arizona, Missouri och Indiana, flera av dem klassiska republikanska stater.

Kända profiler

Clinton storsatsar också på vågmästarstaterna North Carolina och Florida, där förtidsröstningen inletts och där republikanen Donald Trump måste vinna om han ska ha någon chans att flytta in i Vita huset. Publikdragande profiler som Clintons dotter Chelsea, presidentparet Michelle och Barack Obama och artisten Miley Cyrus skickas ut för att kampanja.

- Demokraterna är väldigt offensiva i republikanska stater nu. De tyder på att de känner sig trygga i vågmästarstaterna, att de har råd att lägga pengar på andra ställen, säger Himelfarb.

Bakgrund: Så styrs USA

Styret av USA bygger på maktdelning mellan den verkställande makten (presidenten), den lagstiftande (kongressen) och den dömande (Högsta domstolen). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag från 1789, har viss inbyggd tröghet - varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "check and balances" (ungefär kontroll och balans).

Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen. Presidenten utser bland annat Högsta domstolens domare och är överbefälhavare för militären.

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den har sitt säte i Capitolium i Washington DC och består av två kamrar: senaten och representanthuset. Alla de 435 ledamöterna i representanthuset måste väljas om vartannat år. De 100 senatorerna, två från varje delstat, väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt.

HD kan underkänna lagar som stiftas av kongressen.

Källa: USA:s konstitution, TT:s arkiv

Fakta: Opinionsläget inför kongressvalet

Republikanerna bedöms ha säkrat 224 av representanthusets 435 platser, varav alla ska väljas om parallellt med presidentvalet den 8 november. Demokraterna lär ta hem minst 190 och i 21 valkretsar är det för jämnt för att spå utgången. För att ha majoritet i kammaren krävs minst 218 röster.

I senaten ska 34 av de 100 ledamöterna väljas om. Där uppskattas Demokraterna ha säkrat 47 platser (antingen genom en betryggande ledning i opinionsmätningarna eller för att vissa senatorer inte ska väljas om förrän om två eller fyra år). Republikanerna spås ta hem minst 46 platser – men i sju fall är det för jämt för att sia om utgången. De jämna delstaterna är Indiana, Pennsylvania, Nevada, North Carolina, New Hampshire, Missouri och Florida.

Källa: Real Clear Politics sammanställning av aktuella opinionsmätningar.

ANNONS