Nyvalet är framtvingat av centralregeringen i Madrid. Efter den illegala folkomröstningen den 1 oktober gav det katalanska parlamentet den 27 oktober grönt ljus för att proklamera självständighet.
Det fick premiärminister Mariano Rajoy att för första gången under landets moderna demokrati åberopa artikel 155 i den spanska författningen. Centralmakten tog kontroll över maktutövningen i Katalonien och utlyste nyvalet.
Enligt opinionsmätningarna är ställningen jämn mellan självständighetsivrande respektive spansknationalistiska blocket. Störst parti lär ERC eller Ciudadanos bli.
Gick i landsflykt
När artikel 155 klubbades i Madrid flydde regionpresidenten Carles Puigdemont till Bryssel på grund av risken att gripas. Därifrån har han bedrivit valrörelse för den nya valplattformen Junts per Catalunya (JuntsXCat), som inbegriper hans borgerliga parti PDECAT.
Det andra stora separatistpartiet är ERC som bildades 1931. Partiledaren Oriol Junqueras, tidigare vice regionpresident, sitter fängslad utanför Madrid misstänkt för uppror, uppvigling och misshushållning med allmänna medel efter oktoberhändelserna.
Tvåa i partiet är generalsekreteraren Marta Rovira, 40 år. Skulle separatistsidan vinna, med ERC som största parti, kan hon få vikariera som regionpresident så länge Junqueras är inlåst. Fast även hon hotas av fängelse för sin roll den 1 oktober.
Hyllar varandra
Ines Arramadas – en karismatisk 36-åring född i Andalusien och gift med en tidigare katalansk separatistpolitiker (!) – är en stigande stjärna inom Ciuadadanos som motsätter sig katalansk nationalism. Hennes mål är att styra Katalonien ihop med socialistiska PSC och konservativa PP och har i valtalen talat sig varm för förbättrade sociala reformer.
I en tv-debatt nyligen berömde Marta Rovira sin antagonist för att "bryta glastaket i politiken" genom att sikta på topposten. Ines Arramadas svarade varmt:
- Du är en modig kvinna.
I spekulationerna om ny regionpresident nämns även PSC-ledaren Miquel Iceta, 57 år, som outsider i en kompromisslösning.
Dämpad separatism
Luften i det storstilade katalanska självständighetsprojektet har pyst ur efter det hårdhänta svaret från Madrid och separatistisk sprickbildning.
Inför dagens val har retoriken tonats ned, och det råder mer försonliga tongångar. Så här skrev till exempel Oriol Junqueras till Reuters häromdagen:
"Jag kan försäkra dig om att vi i första hand är demokrater och i andra hand separatister, och att målet inte alltid rättfärdigar medlen."
Även PDECAT har öppnat för samtal och förhandlingar om Kataloniens framtid.
Över 5,5 miljoner är berättigade att rösta fram 135 mandat i regionalparlamentet. För att någon sida ska få majoritet krävs alltså 68 mandat.
- Sannolikheten för ett dödläge och ett nytt extraval är mycket hög, säger politikanalytikern José Fernández-Albertos på tankesmedjan CSIC till AFP.
Vallokalerna stänger klockan 20 och enligt AFP blir det inga vallokalundersökningar. Runt klockan 22 tros 80 procent av rösterna vara räknade.
Fakta: De två blocken i Katalonien
• Separatistblocket består av:
Koalitionsrörelsen Junts per Catalunya (JuntsXCat) som leds av den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, landsflyktig i Belgien efter hot om att gripas.
Det ekonomiskt liberala vänsterpartiet ERC (Esquerra Republicana), vars ledare Oriol Junqueras sitter fängslad utanför Madrid.
Det antikapitalistiska extrema vänsterpartiet CUP. Vill att Katalonien står utanför EU och Nato och att viktiga industrier nationaliseras.
• Unionistblocket består av:
Liberala centerhögerpartiet Ciudadanos. EU-vänligt och i stark motsättning mot katalansk nationalism.
PSC, en katalansk gren av det spanska socialistpartiet PSOE.
PP, den katalanska grenen av premiärminister Mariano Rajoys konservativa parti med samma namn.
• Utanför blocken:
Catalunya en Comu, en koalition av gröna och vänsterorienterade partier, däribland Podemos katalanska gren, som leds av Barcelonas borgmästare Ada Colau.
Källa: Financial Times med flera
Fakta: Katalonien
Autonom region i nordöstra Spanien. Sedan slutet av oktober styrd (tillfälligt) av centralregeringen i Madrid med stöd av artikel 155 i den spanska författningen.
Invånare: 7,5 miljoner (Spaniens näst folkrikaste region).
Huvudstad: Barcelona.
Består av fyra provinser: Barcelona, Girona, Tarragona och Lleida.
Officiella språk: Katalanska, spanska och araneiska (en dialekt av occitanskan).
Ekonomi: Katalonien står för ungefär en femtedel av Spaniens BNP. Regionens BNP per capita är den fjärde högsta bland Spaniens 17 autonoma regioner och motsvarar ungefär 60 procent av Sveriges BNP per capita.
Katalonien har den sjunde lägsta arbetslösheten av regionerna, 13,20 procent. För personer i åldern 16–25 år är den 30,46 procent. Hushållens disponibla inkomst är på en delad tredjeplats av regionerna.
Källa: Spaniens statistikmyndighet INE
Bakgrund: Den stormiga hösten i Katalonien
Den 1 oktober höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen ska fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli självständigt.
Valdeltagandet landade på 42,3 procent av de 5,3 miljoner som är röstberättigade. Av dessa sade 90 procent ja till självständighet. Valdagen var stundtals våldsam när polis försökte hindra väljare från att rösta.
Folkomröstningen hade förbjudits av regeringen i Madrid och enligt författningsdomstolen var den olaglig.
Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en katalansk självständighetsförklaring.
Senare samma dag tog centralregeringen med stöd av senaten över styret av Katalonien genom att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet. Nyval utlystes till den 21 december.
Den 2 november häktade specialdomstolen Audiencia Nacional nio avsatta eller avgångna katalanska ministrar för uppror och uppvigling – brott som kan ge upp till 30 års fängelse.
Även ledarna för självständighetsrörelserna Katalanska nationalförsamlingen (ANC) och Òmnium Cultural – Jordi Sànchez respektive Jordi Cuixart – sitter frihetsberövade.
Den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont flydde till Belgien tillsammans med fyra av sina ministrar. Spanien begärde dem utlämnade men hävde senare den internationella arresteringsordern. Puigdemont meddelade dock att han tills vidare tänker stanna i Belgien eftersom han riskerar att gripas i Spanien. De senaste veckorna har han drivit valkampanj från Bryssel.