De väl inövade fraserna smattrar ur turistguidens mun på den eleganta innergård där köpmannen Stepan Hindliyan en gång i tiden höll hov.
- Här odlades ris till hela det osmanska riket. Och i Rodopi-bergen fanns de stora tobaksodlingarna, berättar hon om forna tiders välstånd.
Det här är Plovdiv, där Hindliyan var en av många välbärgade köpmän som byggde ståtliga bostadshus under det osmanska väldet på 1800-talet.
Men det är också romarnas Trimontium, med fantastiska gamla mosaiker, antik teater och resterna av Via Militaris – armévägen till Konstantinopel.
Och grekernas Philippopolis, namngiven av Alexander den Stores far, med torg och gamla murar.
Och även ännu mer. Här finns spår av oavbrutet mänskligt boende sedan 6000 år före Kristus – vilket fått Bulgarien att stolt kalla Plovdiv för Europas äldsta stad.
Ordförande i EU
År 2019 är tanken att staden ska fyllas av turister då Plovdiv blir en av Europas kulturhuvudstäder. Redan i år hoppas dessutom hela Bulgarien kunna dra fördel av sin status som ordförandeland i EU för att locka besökare.
- Jag hoppas verkligen vi ska få en chans till mer publicitet och kunna förklara för fler européer vad som pågår i Bulgarien. För allt är inte bara dåligt, säger biträdande borgmästaren Stefan Stojanov på en lunchmottagning för en grupp inresta EU-korrespondenter.
- Vi har gjort mycket under de senaste 20 åren, även om vi vet att vi har mycket kvar.
"Gömd juvel"
Stojanovs försiktighet är förståelig.
Som EU:s fattigaste medlemsland har Bulgarien ett tämligen uselt rykte. Landet är stadigt sämst i EU på listan över hur utbredd korruptionen är och kritiseras flitigt vad gäller både brottslighet och pressfrihet.
Huvudstaden Sofia bjuder inte direkt på den vackraste blandningen av glättigt moderna köpcenter och sovjetiska miljonprogram. Och utanför den gamla innerstaden är inte heller Plovdiv särskilt elegant.
Optimismen lever ändå – åtminstone bland makthavarna.
- Vi är en gömd juvel. Inget annat land i Europa har så många antika rester, förutom Italien och Grekland, hävdar turistminister Nikolina Angelkova på en presskonferens i Sofia.
Stor utflyttning
Och även optimismen är faktiskt förståelig. Bulgarien har en oerhörd historia att locka med, med allt från förhistoriska thrakiska guldskatter till bulgar-khanen Krum på 800-talet – vars namn blivit extra odödligt efter att ha "lånats ut" till quidditch-stjärnan Viktor Krum i J.K. Rowlings böcker om Harry Potter.
Här finns stränder vid Svarta havet, skidorter i bergen, stora vinodlingar och sagolika ortodoxa kloster.
I fjol ökade turismen med sju procent och Angelkova hoppas på ännu bättre siffror i år.
Ett stort problem är samtidigt att så många bulgarer valt att flytta utomlands, både sedan kommunistväldet föll 1989 och efter EU-inträdet 2007.
- En av de stora utmaningarna är bristen på arbetskraft. Men vi arbetar med utbildningsdepartementet och förhoppningsvis kan vi få se resultat inom två-tre år, säger turistministern.
Lösningen tills vidare heter 3000 inhämtade säsongsarbetare om året från främst Ukraina och Moldavien.
Som en ros?
Utflyttningen är ett bekymmer för alla sektorer i Bulgarien.
- Vi har ett stort brain drain-drama. De unga är fria och kan åka vart de vill. Två miljoner bulgarer har åkt utomlands de senaste 25 åren, konstaterar förre presidenten Rosen Plevneliev i ett panelsamtal i Sofia.
Även han är ändå optimist.
- Vi har börjat röra oss i rätt riktning, tack vare data- och språkkunskaper. Det senaste året har vi sett början på en trend att allt fler börjar återvända, hävdar Plevneliev.
- Vi har många problem. Vi är inte perfekta. Men som en ros blir vi vackrare för var dag som går.
Fakta: Bulgarien
Bulgarien är räknat i BNP per capita EU:s fattigaste medlemsland. I landet bor drygt sju miljoner invånare, varav 1,2 miljoner i huvudstaden Sofia. Till ytan är Bulgarien ungefär lika stort som landskapet Lappland.
Efter att länge ha lytt under det Osmanska riket blev Bulgarien självständigt igen år 1878. Efter järnridåns fall blev landet medlem i försvarsalliansen Nato 2004 och i EU från den 1 januari 2007.
President är Rumen Radev (född 1963) som är formellt oberoende, men stöttad av Socialistpartiet. Det mesta av makten ligger dock hos premiärminister Boyko Borissov (född 1959) från konservativa partiet Gerb.
Fakta: Thraker, turkar och EU
Dagens Bulgarien beboddes i antiken av thrakerna, ett indoeuropeiskt folk, som genom åren styrdes av såväl perser som greker och romare. På 500-talet anlände slaviska stammar norrifrån, följda av turkfolket bulgarer. De sistnämnda gav landet och området sitt namn, men antog det slaviska språket och från 800-talet den ortodoxa kristendomen.
Det första bulgariska riket varade till 1018 då landet intogs av Bysans. Självständigheten återtogs 1185, men förlorades igen till det framryckande Osmanska riket 1396. Därefter dröjde det till det rysk-turkiska kriget 1877 innan Bulgarien återuppstod 1878, först formellt som en turkisk lydstat, men från 1908 som helt självständigt.
Bulgarien stod på tysk sida i både det första och det andra världskriget. Hösten 1944 invaderades landet av Sovjetunionen, vilket efteråt ledde till att kungadömet avskaffades 1947 och ersattes av en kommunistisk folkrepublik, som inte föll förrän mångårige ledaren Todor Zjivkov avsattes 1989.
18 år senare blev Bulgarien medlem i EU från den 1 januari 2007. Redan 2004 gick landet dessutom med i försvarsalliansen Nato.
Fakta: Kulturhuvudstäder i Europa
Systemet med kulturhuvudstäder i EU initierades av Greklands dåvarande kulturminister Melina Mercouri 1983 – varpå Aten två år senare blev EU:s första kulturhuvudstad. För närvarande utses två kulturhuvudstäder inom EU för varje år, medan kandidatländer, potentiella kandidatländer och länder inom EES-samarbetet får bidra med en tredje stad vart tredje år från år 2021.
Här är nuvarande och kommande kulturhuvudstäder:
- 2018: Leeuwarden (Nederländerna) och Valletta (Malta).
- 2019: Matera (Italien) och Plovdiv (Bulgarien).
- 2020: Rijeka (Kroatien) och Galway (Irland).
- 2021: Timisoara (Rumänien), Elefsina (Grekland) och Novi Sad (Serbien).
- 2022: Kaunas (Litauen) och Esch-sur-Alzette (Luxemburg).
Sverige får en av kulturhuvudstäderna nästa gång år 2029. Tidigare har Stockholm (1998) och Umeå (2014) varit kulturhuvudstäder.
