Rysslands president Vladimir Putin och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan presenterade uppgörelsen vid en gemensam presskonferens efter sitt möte i ryska Sotji.
Zonen ska enligt avtalet, som den syriska regeringen enligt Putin har ställt sig bakom, vara mellan 15 och 20 kilometer bred. Den ska patrulleras av ryska och turkiska styrkor. Den ska börja gälla från den 15 oktober och alla tunga vapen ska ha dragits tillbaka från zonen senast den 10 oktober.
- Det man kan säga i nuläget är att detta i bästa fall innebär att vi får en frusen konflikt, säger Bitte Hammargren, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Undviker flyktingvåg
Turkiet, som stöttar flera moderata rebellgrupper i Idlib, har starkt motsatt sig en offensiv, som Ankara fruktar skulle kunna leda till en stor massflykt över gränsen till Turkiet. Erdogan har krävt ett eldupphör, som Ryssland hittills har avvisat.
- Det innebär att Ryssland får andra eftergifter, som att transportvägarna från Aleppo till de ryska baserna vid kusten ska säkras från rebellattacker. Ryssland har mer att vinna på den här uppgörelsen än att gå in för en storskalig offensiv, som skulle ha kostat väldigt många civila människoliv.
Dessutom finns det en annan aspekt som väger tungt i sammanhanget, enligt Bitte Hammargren.
- Putin har fått Turkiet med sig på sin sida, trots att det är ett Natoland. Den positionen vill han givetvis inte förlora.
Extremister måste lämna
Enligt Putin måste radikala rebellgrupper som al-Nusrafronten dra sig bort från området. Extremistgruppen, som numera kallar sig Hayat Tahrir al-Sham (HTS), sägs kontrollera mer än halva Idlib.
Det framgick inte direkt efter presskonferensen om den demilitariserade zonen skulle omfatta själva staden Idlib och om det innebär att rebellerna måste lämna staden.
Efter mötet sade Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu att syriska regeringsstyrkor och deras allierade inte kommer att genomföra någon militäroperation mot Idlib, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax.
Hur Syriens ledare Bashar al-Assad ställer sig till uppgörelsen är oklart. Men den syriska regimen lutar sig till stor del mot de ryska stridsflygen, vilket ger Putin ett övertag.
- Assad kan inte genomdriva en markoffensiv utan ryskt flygstöd, det går inte. Därför har han inget val när Ryssland väl har bestämt sig, säger Bitte Hammargren.
Varnar för katastrof
Hon anser att det är svårt att svara på hur länge den nuvarande situationen kan komma att hålla i sig. Men hon lyfter fram att det från ryskt håll finns ett långsiktigt strategiskt mål som Putin hoppas ska bli verklighet.
- De vill ju gå hela varvet runt och se att Assad återigen erkänns i rollen som ledare för Syrien.
Ryskstödda syriska styrkor har de senaste veckorna samlats inför vad som befarats bli en stor markoffensiv mot Idlib, ofta beskrivet som det sista stora oppositionsfästet som återstår i Syrien.
FN och flera hjälporganisationer har varnat för att en storoffensiv mot Idlib, där tre miljoner människor lever, skulle leda till en humanitär katastrof.
TT
Fakta: Syrienkriget och Idlib
Sedan Ryssland gav sig in i Syrienkriget till stöd för president Bashar al-Assad har regimen, med stöd av andra parter som Iran och den libanesiska Hizbollahmilisen, tvingat ut rebeller och jihadistgrupper från en rad fästen i landet, bland dem östra Aleppo, östra Ghouta och Daraa.
Ofta har övertagandena föregåtts av långa belägringar och omfattande bombangrepp, med stora civila förluster som följd. I många fall har förhandlingar hållits med rebeller, som fått välja mellan att bussas i väg till andra rebellhållna områden eller att stanna kvar under regimens styre. Medlingen har ofta skötts av Ryssland, men motparten har i praktiken inte haft några större val annat än att ge upp eller ge sig i väg.
Idlib skiljer sig från andra rebellhållna regioner på grund av det stora antalet rebeller. En stor del av området kontrolleras också av den så kallade HTS-alliansen, som domineras av den tidigare al-Nusrafronten som var allierad med terrorrörelsen al-Qaida, vilket minskar utrymmet för förhandlingar.
Omkring hälften av de tre miljoner människor som lever i Idlib har tidigare tvingats fly från sina hem i andra delar av Syrien, enligt FN.
En storskalig offensiv mot Idlib kan utöver en humanitär katastrof och nya flyktingströmmar skapa konflikt mellan Syrien och Ryssland å ena sidan och Turkiet – som stöder rebellsidan – å andra sidan. Turkiet har också militär närvaro i regionen, med flera observationsplatser i Idlib.
Den senaste tiden har turkiska medier rapporterat om förstärkt turkisk militär närvaro i området.
Källor: APF, Reuters