Inget annat land har tagit emot fler av de omkring fem miljoner syrier som har flytt undan kriget än vad Turkiet har. Men där tycks tålamodet och välviljan tryta. I ett land som redan kämpar med politiska spänningar och socioekonomiska problem anser många att flyktingarna hotar utsikterna till jobb, enligt organisationen International Crisis Group (ICG)
Den andra halvan av 2017 trefaldigades nästan antalet flyktingrelaterade konflikter och sammanstötningar i Turkiet, jämfört med samma period året innan. Det ledde till minst 35 döda under året, varav 24 var syrier. Många våldsamma händelser förblir samtidigt orapporterade.
Språkförbistring
För flyktingar som har bosatt sig i områden i närheten av gränsen till Syrien går integrationen ofta lättare, eftersom många där talar arabiska eller kurdiska. Men i större städer bidrar språkförbistring till att ett stort antal turkar anser att syrierna inte anpassar sig till rådande normer, enligt rapporten.
Nästan en fjärdedel av de syriska flyktingarna bor i någon av storstäderna Istanbul, Ankara och Izmir. En stor del väljer områden där det redan bor många landsmän, vilket enligt ICG ibland leder till "en ghetto-liknande segregation som kan intensifiera fientligheten från båda sidor".
De flesta våldsamma incidenter sker i låginkomstområden, framförallt i Istanbul. Många syrier söker sig till arbetarkvarter för att hitta billigt boende och jobb i textilbutiker, hos skomakare eller i möbelsnickerier. Det leder till en känsla bland turkiska medborgare att det blir svårare för dem att få jobb eller att de tvingas acceptera lägre löner, enligt ICG. Ungdomsarbetslösheten i Turkiet ligger på omkring 20 procent.
"Undertryckt vrede"
En kurdisk representant i Istanbul-förorten Sultangazi förklarar våldet mot flyktingarna med den undertryckta vrede som präglar delar av samhället – i synnerhet bland dem som har drabbats av de hårda åtgärder som president Recep Tayyip Erdogan införde efter kuppförsöket.
- Vi har inga rättigheter. Polisen har straffrihet för alla åtgärder mot kurdiska ungdomar. Arbetare kan inte gå ut i strejk. Att lufta sitt missnöje i sociala medier leder till gripanden, säger hen till ICG.
- Det bygger upp frustration som tas ut på syrierna, varav många ser Erdogan som sin räddare. Det är olyckligt och många syrier vågar inte längre gå in på vissa gator.
Fakta: Syrier sprids över världen
Långt innan konflikten bröt ut klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och repression under president Bashar al-Assads styre.
I mars 2011 inleddes demonstrationer för demokrati i Daraa. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.
I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut säkerhetsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.
Våldet eskalerade och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen av landet.
Över 340000 människor har dödats i konflikten. Miljontals syrier har flytt inom landet eller till andra delar av världen.