Sedan Högsta domstolen i London konstaterat att det väntande utträdet ur EU inte går att sköta utan parlamentsbehandling lovar den brittiska regeringen att agera snabbt.
- Regeringen kommer inom några dagar att lämna fram en proposition till parlamentet om att aktivera artikel 50 (som i Lissabonfördraget stipulerar hur ett land ska lämna EU). Det kommer att bli ett så rakt förslag som möjligt, förklarar den särskilde brexit-ministern David Davis inför parlamentet.
Någon större skillnad ska det dock inte innebära, lovar regeringen.
- Vi nådde punkten utan återvändo den 23 juni i fjol (då britterna folkomröstade om att lämna). Det här utslaget ändrar inte det faktum att Storbritannien kommer att lämna EU, säger Davis.
"Ingen störning"?
Utslaget från HD, med rösterna 8–3, innebär dock att premiärminister Theresa May inte lika smidigt som planerat själv kan besluta om att aktivera artikel 50. Även om regeringen har en stark majoritet bakom sig i underhuset lär krav resas på att få in allehanda villkor inför kommande utträdesförhandlingar.
Oppositionen i Labour lovar visserligen "ingen störning", men vill ha en vitbok över regeringens planer. Och kommer även att slåss för att inte May&Co använder skattesystemet som förhandlingsvapen.
"Labour kommer att försöka få igenom tillägg till artikel 50-propositionen för att förhindra att de konservativa använder brexit för att förvandla Storbritannien till ett billigt skatteparadis", skriver partiledaren Jeremy Corbyn på Twitter.
Nöjd Miller
Gina Miller, en av de privatpersoner som drivit på för att juridiskt utreda om inte parlamentet borde vara mer involverat, är nöjd över att frågan nu blivit klarlagd. Men hon är inte nöjd över den behandling hon själv utsatts för under vintern.
- Jag är chockad över nivån på de personliga angrepp som jag fått de senaste sju månaderna bara för att jag ställt en legitim fråga. Jag hoppas verkligen att folk i maktposition framöver kommer att vara snabbare med att fördöma dem som går över gränsen vad gäller allmän anständighet, säger Miller utanför domstolslokalen i London.
Ilska i norr
Än mer chockad – eller åtminstone ilsken – är Nicola Sturgeon, regional regeringschef i Skottland. Högsta domstolen har nämligen också kommit fram till att den brittiska regeringen inte behöver få sin utträdesansökan godkänd av de regionala parlamenten.
Sturgeon utlovar dock fortsatt strid.
- Det här är en fråga om demokratiska principer, säger Sturgeon, som återigen väcker frågan om det krävs en ny folkomröstning om självständighet.
- Är det bättre om vi tar framtiden i egna händer? Det är allt tydligare att Skottland måste ställas inför det valet, säger Sturgeon enligt Reuters.
Fakta: Vägen mot brexit
• 23 juni 2016: Storbritannien röstar i en folkomröstning för att lämna EU, med 51,9 procent av rösterna mot 48,1.
• 24 januari 2017: Högsta domstolen avgör att regeringen måste gå via parlamentet för att ansöka om utträde i enlighet med EU-fördragets artikel 50.
• Mars 2018: Premiärminister Theresa May hoppas formellt kunna ansöka om utträdet. Därefter kan förhandlingar under EU-kommissionens ledning inledas "inom några veckor". EU:s chefsförhandlare blir förre kommissionären Michel Barnier.
• Oktober 2018: EU-kommissionen hoppas att en uppgörelse kring utträdet kan vara klar, så att övriga EU-länder ska hinna godkänna avtalen i tid till mars 2019.
• Mars 2019: Två år efter att ha lämnat in utträdeshandlingarna kan Storbritannien välja att lämna EU, oavsett hur förhandlingarna gått. May har redan aviserat att britterna hellre tar "inget avtal alls, än ett dåligt avtal". Parterna kan även enas om att förlänga förhandlingstiden.
