EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Storbritanniens premiärminister Theresa May i Bryssel.
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Storbritanniens premiärminister Theresa May i Bryssel.

Brexit lever – men nu börjar det svåra

Skilsmässan mellan EU och Storbritannien är färdig i princip. Nu gäller det att sy ihop förhållandet igen.

ANNONS
|

Efter förhandlingar som under hösten mest präglats av oklarhet och tvivel bjöd EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på en trespråkig suck av lättnad på fredagsmorgonen.

- Vi har lyckats göra tillräckliga framsteg för att nå fram till nästa fas i förhandlingarna, sade Juncker på engelska, tyska och franska, sida vid sida med Storbritanniens premiärminister Theresa May.

- Att nå hit har krävt givande och tagande från båda sidor, men jag anser att den gemensamma rapporten (fredagens överenskommelse) är i hela Storbritanniens intresse, sade May, som anlände i ottan till Bryssel för att sätta punkt för veckans intensiva diskussioner.

ANNONS

Skilsmässoavtal

Det som parterna enats om är 96 punkter på 15 sidor med grunderna för vad som kallats för ett skilsmässoavtal. Det handlar om vilka rättigheter som efter brexit ska gälla för EU-medborgare i Storbritannien, hur landgränsen mellan Irland och Nordirland ska skötas och hur de ekonomiska åtagandena ska ordnas.

Alla tycks överens om att uppgörelsen uppfyller de "tillräckliga framsteg" som krävs för att gå vidare till nästa fas i förhandlingarna. Formellt ska det beslutet ändå fattas först nästa vecka då EU:s stats- och regeringschefer samlas till toppmöte i Bryssel.

I mångt och mycket är det Storbritannien som till sist fått anpassa sig till vad EU krävt redan från början. Båda sidor betonar ändå att det handlar om en kompromiss.

- Båda sidor har fått lyssna till varandra, hävdade Juncker.

Ekonomiskt kommer den brittiska utträdesnotan att landa kring motsvarande 400–500 miljarder svenska kronor.

- Efter tuffa samtal har vi nått en uppgörelse som är rättvis för brittiska skattebetalare, sade Theresa May.

ANNONS

Handelsavtal

Vad som nu sker är att de kvarstannande 27 EU-länderna snabbt ska enas om förhandlingsplan för nästa fas. I första hand ska man då diskutera övergångsregler för den tvåårsperiod som britterna ser framför sig att man kommer att behöva efter utträdet 2019 för att kasta loss ordentligt från kontinenten.

Därtill ska parterna förhandla om kommande handelsavtal och de samarbeten inom andra frågor som Storbritannien trots avhoppet vill fortsätta med.

Tiden är dock knapp. Redan i oktober 2018 är det tänkt att hela uppgörelsen ska vara färdig, för att hinna bli godkänd i tid till det brittiska utträdet den 29 mars 2019.

Svåra tider väntar

EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk varnar för att det som man nu har stångats om i ett drygt halvår var den enkla delen.

- Att gå isär är svårt. Men att gå isär och sedan bygga upp en ny relation är ännu svårare, sade Tusk efter uppgörelsen i Bryssel.

Det man sedan enas om måste dessutom förankras överallt – inte minst hos Theresa Mays nordirländska stödparti, unionistpartiet DUP.

ANNONS

- Ingenting är bestämt förrän allt är bestämt och hur vi kommer att rösta till en slutlig uppgörelse beror på innehållet, fastslog DUP-ledaren Arlene Foster på fredagen, enligt Reuters.

Bryssel, TT:s korrespondent

Fakta: Nästa vecka i brexit-kalendern

Måndag 11 december: De 27 kvarstannande EU-ländernas så kallade sherpor – för svensk del statssekreterare Hans Dahlgren – möts i Bryssel för att gå igenom läget.

Tisdag 12 december: Ländernas EU-ministrar träffas för att förbereda kommande toppmöte.

Torsdag 14 december: EU:s stats- och regeringschefer inleder sitt toppmöte i Bryssel.

Fredag 15 december: De 27 kvarstannande EU-ländernas ledare möts separat för att avgöra om det finns tillräckliga framsteg eller inte i de inledande förhandlingarna om ekonomisk uppgörelse, medborgarnas rättigheter och gränsfrågorna på Irland. Om så är fallet kan klartecken ges för att dra i gång nästa fas i förhandlingarna, om övergångsregler och framtida handelsavtal.

Fakta: Saxat ur uppgörelsen

"Den gemensamma rapporten från förhandlarna från EU och Storbritannien om framsteg under fas ett under förhandlingarna i enlighet med EU-fördragets artikel 50 om Storbritanniens ordnade utträde ur EU" är det fullständiga namnet på fredagens överenskommelse.

Exempelvis ges i rapporten långtgående garantier för att EU-medborgare i Storbritannien och britter i EU ska kunna hämta över familjemedlemmar som ännu inte är på plats. Fulla rättigheter ska även gälla för barn som ännu inte fötts.

Under åtta år efter utträdet ska dessutom brittiska domstolar kunna ta hänsyn till EU-domstolens utslag och även be om utlåtande från samma domstol.

För Irland och Nordirland utlovas garantier för att någon "hård gräns" inte ska behöva införas – även om det fortfarande är oklart hur det verkligen ska gå till. "En unik situation – en speciell lösning. För att lyckas behöver vi inte bara vara flexibla och fantasifulla utan också visa upp ett kollektivt ansvarstagande", svarade EU:s chefsförhandlare Michel Barnier på frågan om hur det egentligen ska fungera.

Ekonomiskt åtar sig Storbritannien att stå för sin del av redan planerade budgetar. Totalt beräknar britterna att summan kommer att landa någonstans kring motsvarande 400–500 miljarder svenska kronor – ungefär de siffror som det viskats om ända sedan i våras.

Källa: EU-kommissionen

Kronologi: Vägen mot brexit

* 1 januari 1973: Storbritannien – samt Danmark och Irland – blir medlemmar i dåvarande EG.

* 5 juni 1975: 67 procent av britterna röstar för att stanna kvar i EG i en folkomröstning.

* 23 januari 2013: Premiärminister David Cameron lovar att hålla en ny folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap, sedan landet först försökt förhandla om sin relation till unionen.

* 23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar för att lämna EU i en folkomröstning. Som följd av stanna kvar-sidans förlust lämnar Cameron sitt jobb och ersätts av dåvarande inrikesministern Theresa May.

* 29 mars 2017: Premiärminister May meddelar formellt att Storbritannien åberopar Lissabonfördragets utträdesparagraf, artikel 50.

* 19 juni 2017: De första utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien inleds i Bryssel.

* 14 december 2017: Stats- och regeringscheferna från de kvarstannande 27 EU-länderna väntas notera tillräckliga framsteg om ett skilsmässoavtal och ge klartecken för diskussioner även om framtida relation.

* Oktober 2018: Parterna hoppas ha nått en uppgörelse om utträdet, som kan skickas för godkännande till berörda parlament i medlemsländerna och EU-parlamentet.

* 29 mars 2019: Storbritannien tänker formellt lämna EU, oavsett om någon uppgörelse har nåtts eller inte.

ANNONS