Opinionsmätningarna tydde in i det sista på ett jämnt val med övervikt för ja-sidan, som ville stanna kvar i EU. Men när rösterna räknats blev det tvärtom. Nej-sidan segrade. Reaktionen blev att förlorarna i flertalet medier fick tolka valutslaget. Mindre har noterats om hur vinnarna jublar.
Det är oklart om kravet på en ny folkomröstning är en spontan viljeyttring eller en mer organiserad kampanj. Men tydligt är att förlorarna inte stillatigande tänker betrakta förhandlingarna som skyndsamt kommer att påbörjas och som skall resultera i utträde ur EU om två år. Unionens tongivande medlemmar möts redan nu i helgen för att diskutera hur den brittiska sortin skall förberedas.
Miljonkravet på en ny folkomröstning kraschade det brittiska underhusets webbplats. Över 100 000 krav skall leda till debatt i parlamentet men betyder inte att kravet på folkomröstning hörsammas. I det här fallet kan det dock bli grunden för krav på en omröstning när utträdesfördraget är framförhandlat. Nej-sidan vill att ett sådant fördrag direkt skall underställas folkviljan.
Med besked om hur utträdet konkret ser ut hoppas den förlorande nej-sidan att väljarna skall avslå fördraget och förskjuta utträdet ur unionen så att det i praktiken innebär att Storbritannien blir kvar för lång tid framöver .
De som önskar sig en ny omröstning anser att nej-sidans väljare var illa informerade och gick mer på känsla än på fakta. Ett tecken på detta skulle kunna vara ett intensivt googlande efter valet på olika varianter av vad EU-medlemskapet innebär. Förlorarna pekar på att valdeltagandet var lågt i deras tycke, 72,2 procent. Men det är högre än valdeltagandet i parlamentsvalet 2015 med 66 procent.
Vägran att acceptera valutslaget betyder att en tuff match väntar. Ja-sidan pekar på att yngre är mer positiva till EU-medlemskap än äldre, vilket gör att äldre beslutar för framtida generationer. Det är å andra sidan ett argument som alltid kan anföras för alla generationer. Det som beslutas av dagens unga påverkar yngre som kommer efter dem.
Hela synen på Storbritanniens roll i världen står i centrum när en ny folkomröstning krävs. Gemensamt för båda sidor är dock en självbild som bara förändrats marginellt trots två världskrig och ett sönderfallet imperium. Storbritannien tillhör de ursprungliga medlemmarna i den västliga försvarsalliansen Nato. Landet förfogar över kärnvapen och den förste generalsekreteraren, Lord Ismay, var britt. Storbritannien är en av de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd med vetorätt. Storbritannien är också USA:s främsta allierade.
Det är med hög svansföring som Storbritannien både har agerat och agerar internationellt. Och det är med just den självkänslan som britterna förhandlar om uttåget, som i sin tur kan komma att leda till en ny folkomröstning om själva utträdesfördraget.
