Israeliska bosättningar på ockuperat område är en av knäckfrågorna i de israelisk-palestinska fredssamtalen. Fredsprocessen är sedan länge djupfryst, men visar tecken på att tina upp sedan Donald Trump skickat sändebud till regionen i syfte att få igång förhandlingar igen.
Den oberäknelige USA-presidenten vill göra en ”deal” mellan israeler och palestinier – och båda sidors ledare svarar positivt avvaktande. Därmed hamnar Israels bosättningar på Västbanken i fokus på nytt.
– Trump kan lyckas nå en fredslösning där alla andra misslyckats. Han bryr sig inte om vad andra tycker och tänker. Han är en ångvält, säger Eli Janovsky, 40, från Göteborg som sedan tio år bor i bosättningen Maon på Västbanken.
– Trump är inte låst vid en tvåstatslösning. Han anser att det finns andra lösningar, säger han.
Eli Janovsky syftar på den lösning med två stater, Israel och Palestina sida vid sida, som ingår i de flesta internationella, regionala och lokala fredsplaner. Större delen av världen ser den som en förutsättning för en hållbar fred – men den förkastas av bland andra den israeliska högern och av den palestinska islamiströrelsen Hamas, som styr Gaza.
GP träffar Eli och hans fru Cecilia, 33, hemma i Maon på en höjd söder om den palestinska staden Hebron. Palestinska byar och israeliska bosättningar ligger utspridda i ökenlandskapet. Den varma vårsolen lyser över de karga kullarna på södra Västbanken, det bibliska Judéen. Allt verkar lugnt och fridfullt på ytan, men det här är ett av samtidens mest omstridda områden.
Just på dessa glest befolkade kullar pågår en intensiv kamp om marken. Människorättsgrupper rapporterar att militanta israeliska bosättare regelbundet attackerar och trakasserar palestinier.
En stor del av världsopinionen anser att Israels bosättningar på Västbanken strider mot internationell rätt och är ett hinder för freden.
– Bosättningarna hindrar inte freden. Före krigen 1948, 1956 och 1967 fanns inga bosättare, men det blev ändå krig. Det är bara en förevändning, säger Eli.
Han är inte särskilt imponerad av den nuvarande israeliska regeringen under ledning av premiärminister Benjamin Netanyahu. Han är missnöjd trots att det är Israels hittills mest högerinriktade koalition med Netanyahus nationalistparti Likud och det bosättardominerade partiet Det judiska hemmet i spetsen.
Många bosättare jublade över Donald Trumps valseger i USA. Den tillträdande presidenten sade att han inte hade något emot Israels byggen på Västbanken.…Men när han väl flyttat in i Vita huset blev tongångarna delvis annorlunda. I dag talar Trump om fred och säger till Israel att ”hålla igen” med bosättningsbyggandet.
Eli Janovsky hoppas fortfarande på den nye presidenten – och anser att Netanyahu är problemet.
– För första gången sedan sexdagarskriget 1967 har vi möjligheten att bygga ut och förstärka det vi har. Och att annektera de delar vi vill. Jag tror inte att Trump har något emot det om vi sköter våra kort väl, säger Eli.
– Men Netanyahu är för försiktig. Han talar fortfarande om en tvåstatslösning. Han är inte särskilt höger, han sätter krokben för sig själv. Netanyahus enda strategi är att slå vakt om sin personliga makt. Det är viktigare än ideologi. Han vänder kappan efter vinden och vi får betala priset.
Cecilia och Eli växte upp i Göteborg. Hon i Utby, han i Backa. Hon gick på Hvitfeldtska, han på Samskolan. Eli läste arbetsvetenskap på Göteborgs universitet och gick på en judisk religiös akademi i Israel, Cecilia läste psykologi på Göteborgs universitet.
Paret flyttade till Israel 2005 och till Maon två år senare. Nu bor de där tillsammans med barnen Sara, 9, David, 6, Batel, 3, och Gila, 6 månader. Familjen lever ett religiöst judiskt liv som de flesta i Maon.
– Vi flyttade hit för att kunna leva ett judiskt liv, för barnens och framtida generationers skull. Vi kommer båda från hem som håller på de religiösa traditionerna, säger Cecilia Janovsky.
– Israel är vårt hemland, ett land där vi kan leva som judar. Det var ett naturligt val. Jag har inte ångrat mig, säger hon.
Båda säger att de inte är oroliga för sin säkerhet. Maon är omgivet av stängsel och skyddas liksom andra bosättningar av den israeliska militären, men inga armépatruller syns till i det lilla samhället med dess prydliga villor.…Det är nästan folktomt mitt på dagen, invånarna är på sina jobb inne i Israel eller i andra, större bosättningar på Västbanken.
– Jag känner mig mer otrygg när jag är på besök i Göteborg. Det är en obehaglig känsla med all kriminalitet och antisemitism. Där säger jag till barnen att inte bära synliga religiösa judiska symboler, säger Eli, som går beväpnad med pistol hemma i Maon.
Cecilia berättar att hennes föräldrar inte kommer och hälsar på dem för att de är oroliga för säkerheten. De träffas på andra platser i Israel i stället. Elis föräldrar reser däremot till Maon flera gånger om året och stannar sex veckor varje gång. De är på besök när GP är där och ska strax köra i väg för att hämta de två äldsta barnbarnen från skolan i en annan bosättning sex kilometer därifrån.
– Det här är ett toppenställe, bra uppväxtmiljö för barnbarnen. Det känns inte osäkert. Det är lika otryggt överallt, i Paris, Berlin och hemma i Göteborg, säger Lena Janovsky, 67, pensionerad förskolelärare.
– Det är barnens val att bo här. Jag har inga synpunkter på det. Vi kommer hit för att hälsa på dem, säger Roger Janovsky, 67, pensionär som varit verksam i konfektionsbranschen.
Eli och Cecilia sitter på sin kulle på Västbanken och har världen som arbetsfält. Han arbetar med marknadsföring på Internet, hon som översättare.…Att de bosatt sig i Maon har också ekonomiska orsaker. De köpte sitt 98 kvadratmeter stora hus med 500 kvadratmeter tomt för motsvarande 1,2 miljoner kronor för fem år sedan – det skulle ha kostat mycket mer inne i Israel eller i mera centralt belägna bosättningar ¬– och har sedan byggt ut det till 160 kvadratmeter.
– Vi sökte en plats där vi har råd att bo och får bra livskvalitet. Maon är inte en provokativ bosättning insprängd bland palestinska byar, säger Eli.
Strax intill ligger utposten Chavat Maon, som anses vara en av de mest militanta bosättningarna på Västbanken. Dess invånare attackerar regelbundet palestinska fåraherdar och odlare i området för att tvinga bort dem, enligt människorättsgrupper.
– Invånarna i Chavat Maon är ideologiska bosättare. De provocerar. Vi har inget med dem att göra, säger Eli.
Den israeliska gruppen B’Tselem, som dokumenterar övergrepp mot mänskliga rättigheter i de ockuperade områdena, säger att bosättarvåld mot palestinier är utbrett på södra Västbanken där Maon ligger.…Våldet är ett led i Israels försök att driva bort palestinier från området, enligt gruppen.
– Hela bosättningsprojektet går ut på att ta land- och vattenresurser från ett folk och ge det till ett annat. Det strider mot internationell rätt, säger Amit Gilutz, talesman för B’Tselem.
– Israel strävar efter att kontrollera så mycket land som möjligt med så få palestinier som möjligt. Därför vill man få bort palestinier bland annat från höjderna söder om Hebron. Bosättarvåld spelar en viktig roll i den politiken även om långt ifrån alla bosättare deltar i våldsamheter, säger han.
FAKTA: Israels bosättningar
Det finns 125 israeliska bosättningar med nära 400 000 invånare på den ockuperade Västbanken. Dessutom finns ett 100-tal mindre utposter som inte är officiellt erkända av staten. Det internationella samfundet anser att alla bosättningar är olagliga.
I östra Jerusalem – som annekterats av Israel, en åtgärd som inte accepterats internationellt – bor cirka 200 000 israeler.
Bosättningen Maon på södra Västbanken har cirka 600 invånare. I området finns ett 20-tal bosättningar med sammanlagt runt 9 000 invånare; de största är Susiya och Otniel. Där bor också cirka 5 000 palestinier i byar som Yatta, At-Tuwani och Zif.
