Nedräkningen har börjat för Amona, bosättningen på Västbanken som också enligt officiell israelisk syn är olaglig för att den är byggd på privat palestinskt land. Senast den 25 december ska den lilla utposten vara utrymd och de cirka 40 husen rivna, detta enligt ett beslut av Israels högsta domstol.
Men invånarna tänker inte ge upp frivilligt. De har stöd av mäktiga politiska krafter i Israels regering och parlament – och de räknar med att tiotusentals sympatisörer ska ställa upp om och när armén kommer för att riva deras hem.
– Jag lämnar inte mitt hem frivilligt. Jag kom hit som pionjär 1996 med stöd av staten som ger oss el och vatten och vägar. Vi har bott här i mer än 20 år, säger Nahum Schwartz, 42, fårfarmare och pappa till sex barn med ett sjunde på väg.
– Vi är inga våldsamma människor. Men vårt hus ska förstöras och jag ropar på hjälp. Minst 20 000 kommer för att hjälpa oss, jag vet inte hur de agerar, säger han.
För tio år sedan demolerade armén nio hus i Amona, också den gången efter domstolsbeslut. Det ledde till blodiga sammanstötningar. Hundratals människor skadades när bosättare drabbade samman med soldater och poliser.
Nahum Schwartz växte upp i den närbelägna bosättningen Ofra och säger att kullen var ”tom” när han lekte där som barn.
Det lilla samhället ligger 900 meter över havet. Där bor ett 40-tal familjer med tillsammans runt 200 barn. Vi ser många barn cykla och leka mellan de enkla containerhusen och husvagnarna utan hjul. Invånarna är religiösa judar, där finns en synagoga och flera dagis.
I omgivningarna syns israeliska bosättningar och palestinska byar. Den stora palestinska staden Ramallah ligger inte långt därifrån.
Medan bosättarna fruktar att bli utkastade hoppas de palestinska markägarna nu få återvända till sina fält och odlingar efter 20 år. De har fört en lång juridisk strid. Med hjälp av den israeliska människorättsorganisationen Yesh Din vände de sig 2008 till Israels högsta domstol, som 2012 beslutade att de har rätt till marken.
– Vi kunde bevisa i domstol att marken är privatägd och att ägarna befinner sig i landet, trots att Israel hävdade att de är ”frånvarande”. Nu försöker myndigheterna kringgå högsta domstolens beslut genom lagstiftning, säger advokat Mohammed Shkair från Yesh Din.
Efter många överklaganden – och en begäran från myndigheterna om uppskov – ska nu beslutet verkställas. Om inte bosättarna och deras anhängare i sista stund lyckas stoppa utrymningen med ett nytt lagförslag, enligt vilket Amona och andra utposter retroaktivt förklaras vara lagliga.
– Jag hoppas få återvända innan jag dör. Det är vår mark, vi har dokument som bevisar det. Jag vill inte ha pengar, marken är det käraste vi har, som ett barn, säger Mariam Hammad, 82, i den närbelägna palestinska byn Silwad.
– De tog marken med våld, vi kunde inte stoppa dem. Två personer som försökte närma sig området dödades. Sedan dess vågar jag inte gå i närheten.
– Jag har så många minnen ända från barndomen. Sedan jag var sju år hjälpte jag pappa att plantera och skörda. Vi odlade potatis, bönor och tomater, säger hon.
Mariam Hammad, som äger 24 000 kvadratmeter land i det som nu är Amona, pekar bort mot sin mark några kilometer från platsen där vi står. Hon är en av tio palestinier som vände sig till och fick rätt i högsta domstolen. Vi träffar några av dem i Silwad där också borgmästaren är en av markägarna.
– Vi levde på och av den marken i flera generationer. Det är mina farföräldrars och föräldrars land, säger Attallah Hamed, 63.
– Jag äger 10 000 kvadratmeter där. Det är min egen mark, inte familjens. Jag har alla lagfartshandlingar, säger Hawla Hammad, 74.
Palestinierna grundar sina krav på det jordanska fastighetsregistret, som också Israel godkänner. Jordanien ockuperade 1949-1967 Västbanken, som enligt FN:s plan för att dela landet mellan judar och araber skulle ha blivit en del av en palestinsk stat 1948, samma år som Israel bildades. Sedan sexdagarskriget 1967 ockuperas området av Israel.
Om Amona verkligen utryms den 25 december kan det påverka framtiden för ytterligare ett 100-tal israeliska utposter på Västbanken. De är små bosättningar med i regel några tiotal invånare – Amona är störst av dem – som också Israel ser som olagliga eftersom de byggts på privat palestinsk mark.
Det internationella samfundet betraktar samtliga israeliska bosättningar på Västbanken – 125 samhällen med runt 400 000 invånare – som olagliga och ett hinder för freden. Israel hävdar att dessa bosättningar är lagliga eftersom de byggts på offentligt ägt land eller på land som köpts av palestinska ägare.
Utposterna är ofta avläggare till etablerade bosättningar; Amona ligger intill Ofra som har 3 300 invånare. Många av dem tillkom på 1990-talet när Ariel Sharon, senare premiärminister, uppmanade unga bosättare att ”lägga beslag på bergstopparna”.
Nyligen godkände det israeliska parlamentet, knesset, preliminärt ett förslag som i ett svep skulle göra också alla de små utposterna lagliga. Det är en kontroversiell lag som premiärminister Benjamin Netanyahu egentligen inte vill ha eftersom den utmanar omvärlden. Men han stödde förslaget eftersom högerflygeln i hans högerkoalition hotade med regeringskris. Få bedömare tror dock att lagförslaget till slut ska röstas igenom i knesset – och om det gör det, lär lagen underkännas av högsta domstolen.
– Inom lagens råmärken har vi rätt att motsätta oss omoraliska beslut. Också att fälla regeringen är lagligt. Invånarna i Amona har rätt att kämpa för sina hem efter 20 år, men inte med våld, säger Avi Roeh, ordförande i bosättningarnas samorganisation på Västbanken.
Eli Greenberg, bibelforskare och affärsman som säljer bevattningssystem, hoppas mycket på den nya lagen. Han tror att det nu ska bli möjligt att rädda Amona genom att betala palestinierna för marken – och hävdar att deras vägran att acceptera kompensation beror på att de är rädda för att straffas om de förhandlar med israeler.
– Som ortodox jude tror jag på Bibeln. Vi är här för att stanna i vårt bibliska hemland. Vi har återvänt till våra rötter, säger åttabarnspappan Eli Greenberg, 43.
– Även om Amona förstörs kommer armén inte att tillåta palestinierna att komma hit. Det är en strategiskt viktig bergstopp, den ligger för nära Ofra. Så det är bättre för alla om Amona får leva, säger han.
FAKTA – Israels bosättningar
Det finns 125 israeliska bosättningar med nära 400 000 invånare på den ockuperade Västbanken. Dessutom finns ett 100-tal mindre utposter, bland dem Amona, som inte är officiellt erkända av staten.
I östra Jerusalem - som annekterats av Israel, en åtgärd som inte accepterats internationellt – bor cirka 200 000 israeler.
Det internationella samfundet anser att bosättningarna är olagliga. Israel ser bara de icke erkända utposterna som olagliga.
