Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

180103-usabistandshot-590966_se.gp_1.jpg
USA:s hot om indraget bistånd har väckt ilska i Pakistan. Här bränns en amerikansk flagga i Karachi.

Biståndshot utrikespolitisk piska i USA

USA använder i allt högre grad bistånd som ett verktyg för att driva igenom sin utrikespolitik. De senaste dagarna har president Trump hotat med indraget stöd till Pakistan, som han anklagar för "lögner och svek", och till det palestinska styret som han påstår inte respekterar USA.

"De vill inte ens förhandla fram ett långvarigt fredsavtal med Israel", skriver Donald Trump i sitt Twitterutfall gentemot palestinierna där han hotar att dra in det bistånd som i fjol uppgick till motsvarande 2,6 miljarder kronor.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Det är inte nytt att länder använder bistånd som politiskt medel. Men det USA gör har vi inte upplevt tidigare, att de styr biståndet utan förberedande analys och via twitterpolitik, säger biståndsexperten Johan Schaar, som tidigare bland annat varit chef för det svenska biståndet till de palestinska områdena.

Förde bok

Frågan hamnade i strålkastarljuset strax före jul, då FN:s generalförsamling med stor majoritet röstade för att protestera mot USA:s erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad – omkring två veckor efter att Donald Trump fattat det kontroversiella beslutet. Inför omröstningen lovade Trumps FN-ambassadör Nikki Haley att "föra bok" över hur olika länder röstade och sade att det skulle påverka biståndet.

På onsdagen skulle Haley att hålla en "vänskapsmottagning" för de 65 av FN:s 193 medlemsländer som röstade emot, avstod eller inte deltog i omröstningen.

Flera experter som TT talat med understryker att det är rätt att emellanåt ompröva bistånd eller att villkora det med krav på till exempel demokratiseringsprocesser. Och det är upp till varje givare hur politiskt man blir i sin biståndsstrategi. Schaar säger att bland annat Storbritannien aviserat att man planerar att använda biståndet mer för att uppnå säkerhetspolitiska syften.

Men nu hotar USA att straffa länder som står upp för det som i decennier varit internationell praxis, nämligen att Jerusalems status ska avgöras i framtida fredsförhandlingar mellan israeliska och palestinska företrädare.

- Om internationell ordning ska bygga på hot och repressalier, om länder som har små resurser tvingas rätta in sig i ledet efter hur stormakter resonerar, då har vi problem, säger Schaar.

"Hårresande"

Efter Trumps biståndsutfall mot palestinierna meddelade Nikki Haley att USA planerar att kapa stödet till FN-organet UNRWA som ger humanitärt bistånd till palestinska flyktingar, något som upprör Schaar.

- Att straffa palestinska flyktingar för något som man anser att det palestinska styret inte gjort, att använda dem som slagträ, det är hårresande.

När det gäller Pakistan så försämrades relationen till USA rejält redan under president Barack Obamas tid, då USA:s drönarattacker i landet ökade. Islamabad förlitar sig nu i stort på kinesiskt stöd, men reagerade ändå med ilska på Trumps utfall och kallade upp USA:s ambassadör till utrikesdepartementet.

Fakta: USA:s och Sveriges bistånd

Så här mycket gav Sverige respektive USA i bistånd 2016:

Land Totalt bistånd I procent av bruttonationalprodukten

Sverige 39,9 miljarder kronor 0,94 procent

USA 275,4 miljarder kronor 0,18 procent

Källa: OECD

Bakgrund: USA och biståndspiskan

I april 2017 meddelade USA att man drar in stödet till FN:s befolkningsfond UNFPA, som riktar in sig på familjeplanering, sexuell och reproduktiv hälsa samt kvinnors och barns hälsa i över 150 länder. Detta eftersom USA anser att UNFPA medverkar till tvångsaborter och ofrivillig sterilisering, något organisationen tillbakavisar.

Den 21 december röstade 128 av FN:s 193 medlemsländer för en generalförsamlingsresolution som slår fast att USA:s erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad saknar rättslig betydelse. Inför omröstningen hotade USA länder som motsätter sig dess linje med att de kommer att bli ihågkomna och kan få bistånd indraget. Sverige röstade för resolutionen, ett ställningstagande som utrikesminister Margot Wallström (S) kallade "en röst för folkrätten och för freden".

På nyårsdagen skrev president Donald Trump på Twitter att USA "dåraktigt" gett Pakistan över 277 miljarder kronor i bistånd de senaste 15 åren och att det enda man fått tillbaka är "lögner och svek". "De (Pakistan) tillhandahåller en trygg fristad för terrorister som vi jagar i Afghanistan", skev han. Kort därpå meddelades att USA nu håller inne drygt 2 miljarder kronor i bistånd till landet.

Dagen därpå gjorde Trump ett Twitterutfall mot det palestinska styret i vilket han ifrågasatte varför biståndet på 2,6 miljarder kronor skulle betalas ut. Han påstod att palestinierna inte respekterar USA och inte vill delta i fredsförhandlingar.

Både Pakistan och palestinska företrädare har reagerat med ilska på utspelen.

Mest läst