Efter attentatet i Stockholm fylldes både nyhetsmedia och sociala medier av skakande bilder och filmer som vi kommer att minnas under många år framöver. Vilka bilder som kommer att blir en symbol för själva händelsen vet vi inte ännu. Men vi vet att vi alltmer kommunicerar med bilder.
– Skiftet till den digitala tekniken har haft lika stor betydelse för bilden som boktryckarkonsten hade för spridningen av det skrivna ordet och i dag formulerar vi oss nästan uteslutande med bild, säger Göran du Rées, filmprofessor och initiativtagare till Filmhögskolan i Göteborg.
Måste utbildas
Innan boktryckarkonsten kom fanns en utbredd alfabetism i samhället. Den som behövde skriva ett brev var hänvisad till professionella skrivare. Med massproduktion av text blev det nödvändigt att utbilda människor i läs- och skrivkunskap. Enligt Göran du Rées måste nu landets invånare på samma sätt utbildas i bildkunskap.
– Alla har en mobilkamera i dag, som de kan använda för olika syften. När vi kommunicerar så mycket med bild blir det absurt om människor inte har verktyg för vilka frågor man ska ställa sig när man tar en bild eller tittar på en bild. Vad är min avsikt med att ta bilden och publicera den?När nyhetsredaktioner publicerar en bild sätts den ofta in i ett sammanhang och granskas innan den publiceras vilket inte sker när någon tar en bild och skickar ut på sociala medier. Bildkunskap borde vara ett huvudämne i skolan, säger han.
Dröjde för Facebook
Efter attentatet i Stockholm publicerades en bild på den döda 11-åriga flickans kropp på Facebook, som väckte starka protester, bland annat från flickans anhöriga. Ändå dröjde det 72 timmar innan ansvariga på Facebook stoppade bilden. Göran du Rées betonar att etiken, vilka bilder vi publicerar och varför, kanske är den allra viktigaste frågan i undervisningen.
– Jag hade en granne som råkade ut för bilolycka och plötsligt var det någon där och tog en bild på honom och la ut på Facebook innan ens hans anhöriga var underrättade. Hur man beter sig mot andra människor är viktigt att diskutera, säger han.
Undervisningen är också viktig för att kunna genomskåda fejkade bilder – som den bild som publicerades av en läkare efter dådet i Stockholm där en kvinna med sjal hade placerats i bakgrunden för att ge sken av att muslimer inte bryr sig om händelsen.
Väcker tvivel
Äktheten i den klassiska bilden på första människan på månen den 20 juli 1969 väckte tvivel för några år sedan.
– Ja, det ser ut som den lika gärna kunde ha varit tagen i en studio och det är då källkritiken av avsändaren har en så enorm betydelse. I det här fallet vet vi att bilden kommer från Nasa, säger Göran du Rées.
Göran du Rées klassar fyra av de bilder GP valt att publicera som ikoniska. Bilder som fick världen att reagera och som för all framtid är symboler för historiska händelser.
Den dramatiska bilden av den nioåriga flickan Kim Phúc, som springer naken längs en väg tillsammans med sina syskon och kusiner när de flyr från byn Trảng Bàng som bombats med napalm, är en sådan.
– Den fick en enorm betydelse för fredsrörelsen och tillhör de första bilderna av ett krig som kablades ut över världen, säger han.
En annan bild, av lika stor vikt, är den av Rosa Park på en buss i amerikanska södern i december 1955. Hon hade då tröttnat på raslagarna, satte sig längst fram i bussen och vägrade resa sig för den vite mannen bakom henne.
– Det är en väldigt fredlig bild som också fick en stor betydelse som minnesbild för de svartas kamp i USA.
I juni 1989 ställer sig en man i vägen för stridsvagnar på Himmelska fridens torg i Peking. Dagen innan har den kinesiska militären öppnat eld mot obeväpnade demokratidemonstranter på torget. Identiteten på mannen är än i dag okänd men hans gärning är dokumenterad för evigt.
– Den symboliserar människan mot krigsindustrin och den lilla människans förmåga att sätta sig upp mot makten, säger Göran du Rées.
Den fjärde bilden som han pekar ut är bilden på treårige Alan Kurdi som ligger död på en sandstrand i Turkiet. Den har blivit en symbol för flyktingkrisen och kriget i Syrien. För dokumentärfilmaren och filmregissörenChristina Olofson är bilden nästan för svår att titta på då flyktingar fortfarande drunknar i Medelhavet.
– Det ser ut som han ligger och sover, lugnt och fint. Kanske är det den bilden som är vår tids Vietnambild, säger hon.
