Det är en osannolik plats för ett demokratiskt experiment. Men faktum är att kriget möjliggjorde för de marginaliserade kurderna att fokusera på bildandet av en autonom region i norra Syrien, längs med gränsen till Turkiet. När turkiska styrkor nu har gått in i Afrin är det ett hårt slag mot självstyreprojektet som har sträckt sig över tre kantoner i det område som kurderna kallar Rojava.
- Vad vi ser är ett första steg i en nedmontering av den kurdiska staten, säger Ingmar Karlsson, tidigare generalkonsul i Istanbul och författare till en bok om kurdernas historia.
- Att bygga en politisk utopi i gränstrakterna mellan Irak, Syrien och Turkiet under pågående krig, med alla stormakter involverade, är ett ganska hopplöst projekt. En idealism som kommer att krossas totalt.
Ingen uppbackning
Under kampen mot IS i Irak och Syrien hyllades de kurdiska styrkorna för sina insatser, som bidrog till att den militanta jihadiströrelsen ses som besegrad – åtminstone territoriellt. När Turkiet inledde "operation olivkvist" och gick in i Afrin med stridsvagnar och artilleri förväntade sig många kurder en gentjänst från västländerna, i synnerhet från USA som varit en nära allierad.
Men i stället har ännu ett välbekant kapitel inletts i den långa historien om kurdernas strävan efter en egen stat, en ömsom fredlig, ömsom väpnad, kamp kantad av svek och brutna löften.
- Kurderna har använts av USA som ett instrument för att bekämpa IS. Och det är inte första gången som de har utnyttjats som en bricka i ett spel mellan olika makter, säger Karlsson.
Efter första världskriget skulle resterna av det osmanska riket styckas upp. I fredsavtalet fanns ett vagt löfte om en kurdisk stat, men det omintetgjordes och när kolonialmakterna delade upp Mellanöstern splittrades de kurdiska områdena mellan dagens Irak, Turkiet, Iran och Syrien. Kurderna är fortfarande den största folkgruppen utan ett eget land.
Och få kurder har glömt hur tidigare amerikanska regeringar behandlat kurderna i Irak, där de uppmanades att resa sig mot diktatorn Saddam Hussein. Men upproret slogs ned och en känsla av att ha blivit förrådda bredde ut sig, eftersom USA inte kom till undsättning. Inte heller grep de in när Hussein gasade ihjäl kurder i Halabja.
- Man brukar säga att kurderna inte har några vänner utom bergen, problemet i nordöstra Syrien är att där har de inte ens bergen. Den kurdiska statsbildningen består av den gamla mesopotamiska slätten och därför är de helt utelämnade till de allianser som bildas.
"Självklart Turkiet"
En anledning till att kurderna ständigt utnyttjas är avsaknaden av en enhetlig ledare och en egen stat, enligt Karlsson som beskriver en folkgrupp som är splittrad mellan olika klaner och som talar olika språk. Om USA står inför valet mellan Natoallierade Turkiet och den syrisk-kurdiska YPG-styrkan är valet enkelt, enligt honom.
- Då blir det självklart Turkiet.
TT: Finns det någon som står på kurdernas sida i Syrien?
- Nej, inte när det blir skarpt läge. Afrin har haft en kurdisk majoritet sedan urminnes tider, men framöver tror jag att vi kommer att få se försök från både Turkiet och den syriska regimen att driva ut kurderna därifrån, säger Karlsson.
- Det ökar inte förutsättningarna för att den kurdiska staten i Syrien ska överleva, även om det fortfarande finns områden öster om Afrin som står under kurdisk kontroll.
Fakta: Saknar egen stat
Inga vänner utom bergen. Så lyder ett gammalt ordspråk som sätter fingret på den ännu ouppfyllda drömmen om en egen stat som är vanlig hos många av världens över 30 miljoner kurder. Trots att det kurdiska folket i tusentals år har bott i ett område större än Sverige – Kurdistan – har de aldrig upplevt självständighet.
Kurderna lever framför allt i gränsbergen mellan Turkiet, Irak och Iran men även i Syrien och i Kaukasus.
Det större, någorlunda sammanhängande område där majoriteten av befolkningen är kurder, brukar kallas Kurdistan. Men det är inget exakt avgränsat område och där bor också andra folkgrupper. Många kurder bor också utanför Kurdistan, i Turkiet har till exempel många flyttat från turkiska Kurdistan i söder till de västra delarna där två tredjedelar av Turkiets kurder nu bor.
Kampen om självständighet – ibland fredlig och ibland med vapen – har pågått sedan första världskrigets slut när resterna av det osmanska riket styckades upp. Inledningsvis fanns i fredsavtalet ett vagt löfte om en kurdisk stat men detta omintetgjordes och när kolonialmakterna delade upp Mellanöstern splittrades de kurdiska områdena mellan dagens Irak, Turkiet, Iran och Syrien.
När USA inledde "kriget mor terrorismen" 2001 fanns PKK, som för en väpnad kamp mot den turkiska staten, bland de grupper som stämplades som terrorrörelser.
Källa: Utrikespolitiska institutet
Fakta: Operation olivkvist
Turkiet och allierade syriska rebeller inledde offensiven mot Afrin den 20 januari 2018. Större delen av striderna har koncentrerats till det bergiga gränsområdet mellan Turkiet och Syrien. Insatsen har fått namnet "operation olivkvist".
Afrin är en av tre kantoner i ett område i nordöstra Syrien som står under halvautonomt kurdiskt styre sedan 2013.
Det turkiska angreppet riktar sig mot den kurdiska YPG-milisen, som enligt Ankara är samma sak som PKK-gerillan, som under årtionden har gjort uppror mot den turkiska regeringen. PKK är terrorstämplat av USA, EU och Turkiet. Men YPG har också samarbetat nära med USA i kampen mot extremiströrelsen IS i Syrien.