Bagdad: "Fejknyheter" sprids om Kirkuk

Tusentals kurdiska peshmergasoldater står redo att försvara den omstridda staden Kirkuk – efter uppgifter om att den irakiska armén planerar ett anfall. Men premiärminister Haider al-Abadi avfärdar det som "fejknyheter".

ANNONS
|

Det slår gnistor kring Kirkuk, den oljerika och etniskt splittrade stad som brukar beskrivas som en krutdurk. De senaste åren har fokus legat på kampen mot terrorstämplade Islamiska staten (IS), som försökte lägga vantarna på provinsens oljefält 2014 – men som stoppades av kurdiska peshmerga som sedan dess kontrollerar området som både Arbil och Bagdad gör anspråk på.

När IS nu har pressats tillbaka bubblar nygamla problem upp till ytan igen.

– Kriget mot IS har inneburit att konflikten mellan Bagdad och det kurdiska självstyret har fått förändrad karaktär. Peshmerga har hjälpt till i kampen mot IS och i och med det gjort territoriella framsteg i Irak, säger Mikael Eriksson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut.

ANNONS

– Kirkuk är en symboliskt viktig stad i relationen mellan Bagdad och Arbil och nu handlar konflikten återigen om stadens ställning.

Ökade spänningar

Spänningarna har ökat kraftigt efter det att kurderna röstat för självständighet för irakiska Kurdistan i en folkomröstning som Bagdad kallat olaglig. Omröstningen – som skapat extremt dålig stämning i regionen – genomfördes även i Kirkuk.

En icke namngiven irakisk general säger enligt nyhetsbyrån AFP att en militärinsats har inletts för att återta kurdiska positioner runt Kirkuk. Uppgifterna kom kort efter ett meddelande om att tusentals "tungt beväpnade" peshmerga kommenderats ut runt kring staden.

"Deras order är att försvara (staden) till varje pris", twittrade Hemin Hawrami, en högt uppsatt rådgivare till irakiska Kurdistans president Masoud Barzani.

Irakiska Kurdistans regionalregerings (KRG) representant i Sverige bekräftar för TT att peshmerga har posterats ut av rädsla för ett anfall, men säger att den irakiska armén befinner sig ett par kilometer från dess frontlinjer och att ingen konfrontation har skett.

– Generalerna vid fronten säger att de organiserar sig och väntar på att försvara staden mot en attack, säger Shoresh Kadir.

Iraks premiärminister avfärdar uppgifterna

Men Iraks premiärminister Haider al-Abadi avfärdar att det skulle finnas några planer på att ge sig på kurderna kring Kirkuk.

"Våra väpnade styrkor får inte och kommer inte attackera våra egna medborgare, oavsett om de är araber eller kurder. Bakom de fejknyheter som sprids finns en beklaglig agenda", skriver Haider al-Abadi i ett inlägg på Twitter.

ANNONS

Fram tills nu har Mikael Eriksson, och flera bedömare med honom, inte sett det för sannolikt att spänningarna skulle urarta till en våldsam militär konflikt.

– Tvärtom har Bagdad haft ganska goda relationer med självstyret i norr, likaså Ankara. Men läget är så pass spänt och folkomröstningen har fått de huvudsakliga aktörerna att positionera sig och på ett sätt skarpladda sina vapen. Små gnistor kan eskalera snabbt, säger han.

Fakta: Irakiska Kurdistan

Sedan 1992 har kurderna full kontroll över omkring två tredjedelar av det område som de kallar irakiska Kurdistan. Det rör sig om de tre provinserna Dahuk, Arbil och Sulaymaniyya som omfattar omkring 50000 kvadratkilometer och där det bor över fem miljoner människor (och därtill ett stort antal flyktingar).

Det självstyrande områdets huvudort är Arbil (Erbil), som på kurdiska kallas Hewlêr. Det bor också kurder i angränsande Tamim (Kirkuk), Nineve (vars huvudstad är Mosul) och Diyala längre söderut samt i Bagdad.

Dagens gränser är dock omstridda och många människor har flytt eller fördrivits under upprepade krig och uppror. 2014 tog kurdiska styrkor kontroll över ytterligare landområden, däribland oljestaden Kirkuk.

Relationerna med Bagdad har blivit allt mer ansträngda de senaste åren, på grund av konflikter om olja och territorium.

Den 25 september hölls en folkomröstning om självständighet i irakiska Kurdistan och i vissa omstridda områden i Irak. Enligt den kurdiska valkommissionen fick ja-sidan 92 procent av rösterna. Folkomröstningen har fördömts av Bagdad och av grannländerna Turkiet och Iran.

Källa: Landguiden

ANNONS