Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

180606-myanrohingyer-692746_se.gp_1.jpg
700 000 rohingyer beräknas ha flytt över gränsen från Myanmar till grannlandet Bangladesh och bor i flyktigläger likt detta i staden Kutupalong.

Avtal om FN-åtkomst till Myanmar påskrivet

FN har skrivit under ett avtal med Myanmar (Burma), som ska ge organisationen åtkomst till de tidigare isolerade områden som är centrum för krisen kring den muslimska minoritetsgruppen rohingya. Säkerhetsrådet har efterlyst ytterligare konkreta svar inom en månad.

Omkring 700 000 personer, främst från den statslösa muslimska minoriteten, beräknas hittills ha flytt över gränsen från Myanmar till grannlandet Bangladesh sedan Myanmars militär startade sitt angrepp mot rohingyer i augusti förra året – en operation som av FN beskrivits som ett möjligt folkmord.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Avtalet som nu skrivits under ska ge FN-organ möjlighet att arbeta bland annat i delstaten Rakhine i väst, som i stort sett varit avskärmad från omvärlden och medier sedan krisen startade.

Skickade nyligen brev

FN:s säkerhetsråd skrev förra veckan ett brev till Myanmars FN-ambassadör, som TT har tagit del av. I det framfördes bland annat just kravet att FN och dess samarbetsorganisationer omedelbart ska ges tillträde till Rakhine-provinsen.

Där anhöll man om svar på detta och flera krav inom 30 dagar – det vill säga inom juni månad.

Rådet besökte Myanmar i början av maj och fick bland annat besöka Rakhine. I brevet tackar man för mottagandet, men höjer också ett varningens finger:

"Ni ska vara medvetna om att vi blev tagna av den humanitära krisens omfattning såväl som den utbredda förstörelse som vi såg i Rakhine. Vi är fortsatt djupt oroade av den nuvarande situationen."

Vill börja inom kort

Giuseppe De Vincentiis, chef för UNHCR i Myanmar, säger till nyhetsbyrån AFP att FN-organet hoppas kunna inleda sin insats "så snart som möjligt". En första bedömning av läget kommer att genomföras de kommande månaderna.

Men avtalet får kritik från människorättsorganisationer. Bland annat sägs det innehålla för få detaljer kring frivilligt återvändande för rohingyer. Myanmar och Bangladesh enades i november förra året om ett avtal för återvändande, men en fortsatt svår situation för den muslimska minoriteten har gjort att väldigt få kunnat vända hem.

- Om avtalet kan hjälpa FN att få åtkomst till områden som är blockerade av regeringen så är det bra, men det här innebär inga avgörande förändringar på marken, säger Matthew Smith, grundare av organisationen Fortify Rights, till AFP.

Vill se oberoende granskning

Avtalet saknar relevans om landet inte också öppnar sig för oberoende granskning, anser kritikerna. Myanmar har tidigare nekat FN:s råd för mänskliga rättigheter att utreda situationen på plats i Rakhine. Landets ledning tillbakavisar också i princip alla anklagelser om att säkerhetsstyrkor begått förbrytelser där.

I samband med säkerhetsrådets besök i landet lovade dock Myanmars ledare, Aung San Suu Kyi, tillsammans med landets militära ledning en delegation från FN:s säkerhetsråd att eventuella övergrepp mot rohingyer ska utredas – om och när det finns trovärdiga bevis.

Fakta: Folkgruppen rohingya

TT

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Myanmar i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimerna, som är en väldigt liten grupp, och den buddhistiska majoriteten i Myanmar. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

Hundratusentals muslimer är nu på flykt sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den myanmariska militären, som hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.

Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer. I den rekommenderade han bland annat att folkgruppen får medborgarskap samt tillgång till skola och sjukvård.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazeera, Civil Rights Defenders

Mest läst