1945. Aung San Suu Kyi föddes i Rangoon, Burma.
Fadern Aung San var politiker. En grupp beväpnade män mördade honom under ett pågående regeringssammanträde 1947.
Modern Khin Kyi tog vid som politiker efter fadern.
1960. Khin Kyi blev utnämnd till Burmas ambassadör i Indien och Suu Kyi flyttade med. Suu Kyi blev påverkad av Gandhis lära om ickevåld under vistelsen i landet.
1964. Suu Kyi började studera filosofi, politik och ekonomi vid universitetet i Oxford, Storbritannien. Hon avlade examen 1967.
1972. Gifte sig med den brittiske Tibetforskaren Michael Aris.
1973 och 1977. Födde sönerna Alexander och Kim.
1988. En hjärnblödning drabbade modern och Suu Kyi reste tillbaka till Burma.
Läget i landet var oroligt. Studenter protesterade mot Burmas militära makthavare. Polis och militär dödade demonstranter.
Suu Kyi anslöt sig till de protesterande. Inför en halv miljon människor höll hon ett tal i Rangoon. Hon blev partisekreterare i det nybildade Nationell demokratiska förbundet (NLD).
Modern dog 27 december och väldiga människomassor deltog i begravningsprocessionen.
1989. Regimen satte Suu Kyi i husarrest.
1990. Burma gick till ett utlovat val. Suu Kyis parti NLD fick 82 procent av parlamentsplatserna. Militärjuntan vägrade att godkänna resultatet.
1991. Suu Kyi fick Nobels fredspris. Sönerna och maken hämtade priset i Oslo. Med pengarna bildade hon en stiftelse för hälsovård och undervisning i Burma.
1995. Juntan släppte Suu Kyi från husarresten.
1999. Maken Michael Aris dog i cancer på ett sjukhus i London. Suu Kyi vägrade lämna Burma då hon sannolikt inte skulle få komma tillbaka.
2000. Suu Kyi hamnade i ny husarrest men blev fri i maj 2002.
2003. Under en resa i norra Burma attackerade juntans militia Suu Kyi och hennes anhängare med dödsoffer som följd. Suu Kyi blev arresterad och fick sitta fängslad i sitt hem för tredje gången.
2007. Under ett uppror mot juntan lämnade Suu Kyi hemmet och bad tillsammans med protesterande munkar framför sitt hus.
2008. Efter en folkomröstning om en ny konstitution i landet förlängde juntan hennes husarrest. Hon matstrejkade i flera månader.
2009. Den amerikanske medborgaren John Yettaw tog sig in i Suu Kyis hem efter att ha simmat till hennes hus. För det anklagade juntan henne för att ha brutit husarresten. Hon blev dömd till tre års fängelse men en av juntans ministrar ändrade domen till 18 månaders husarrest.
2010. En FN-ledd arbetsgrupp förklarade i februari att Suu Kyis husarrest stred mot både internationell rätt och burmesisk lag.
Den 24 oktober hade Aung San Suu Kyi varit berövad friheten i sammanlagt i 15 år.
Källor: Burmacampaign.org.uk, The Telegraph, NE
