Sydafrikas president Jacob Zuma lämnar landets parlament på tisdagen efter beskedet att hans tal till nationen skjut upp.
Sydafrikas president Jacob Zuma lämnar landets parlament på tisdagen efter beskedet att hans tal till nationen skjut upp.

ANC sliter med problemet Zuma

Marken skälver under den sydafrikanske presidenten Jacob Zuma. Landets parlament har skjutit upp hans tal till nationen och hans eget parti ANC har det uppenbart svettigt med hur man ska hantera den impopuläre ledaren.

ANNONS
|

Själv slåss presidenten nu av allt att döma desperat för att bli kvar i ämbetet så länge som möjligt och för att när han väl går – ha med sig garantier som minimerar risken för långa fängelsestraff i bagaget.

- Vi ansåg att vi behövde bereda utrymme för att få till stånd en långt mer gynnsam politisk atmosfär i parlamentet, förklarade parlamentets talman Baleka Mbete (ANC) beslutet att skjuta upp det årliga talet till nationen.

ANNONS

Enligt henne ska till och med Zuma själv ha önskat en framflyttning av talet. Mbete sade också ett nytt datum för talet kommer att tillkännages inom kort, rapporterar nyhetsbyrån ANC.

"Fruktbara diskussioner"

Meningen var att ANC:s högsta beslutande organ, den 80 personer starka NEC-kommittén, skulle ha träffats på onsdagen för att försöka komma fram till någon form av förslag till hur Jacob Zuma skulle kunna lämna presidentämbetet under ordnade former. Men på tisdagskvällen kom plötsligt beskedet att även NEC-mötet skjuts upp. Det kommer i stället att hållas den 17 februari, enligt ANC:s partisekreterare som också förklarade att "fruktbara diskussioner pågick mellan president Jacob Zuma och vicepresident Cyril Ramaphosa".

Ramaphosa är också ledare för ANC, en post han valdes till i december i hård konkurrens med Zumas exfru Nkosazana Dlamini-Zuma.

NEC är det organ inom ANC som formellt har möjlighet att "återkalla" presidenten från hans post. Enligt den sydafrikanska författningen har presidenten i så fall möjlighet att vägra följa denna "återkallningsorder", men om det skulle inträffa kastas landet sannolikt in i ett politiskt kaos.

Det en gång så internationellt beundrade ANC är djupt splittrat i synen på Jacob Zuma och hans motståndare. Inom det egna partiet växer uppenbarligen våndan för varje dag. Vad som ska hända med Zuma när hans presidenttid väl är över är sannolikt en av de större frågor som partiledningen brottas med nu.

ANNONS

Vägrat att avgå

I helgen sökte en mindre grupp ledare från regeringspartiet ANC upp Zuma i hans hem i Pretoria, och ska då ha uppmanat honom att lämna presidentposten. Zuma uppges då ha vägrat.

Enligt den sydafrikanska författningen måste Zuma lämna ifrån sig makten vid nästa års val, då han har suttit i två mandatperioder.

Jacob Zuma har varit Sydafrikas president sedan 2009. Hans presidentskap har fläckats av en rad allvarliga anklagelser, bland annat att han lagt grunden för en kultur av statlig korruption och lett landet in i ekonomiska svårigheter. Bland annat misstänks han inom ramen för stora vapenaffärer under 1990-talet för 783 fall av korruption, pengatvätt och utpressning. Risken för att han får ett långt fängelsestraff efter rättegångar som kan hållas efter presidenttiden är stor – om han inte får till stånd någon form av uppgörelse om att landa mjukt som presidentpensionär.

TT

Fakta: ANC

Afrikanska Nationalkongressen (ANC) bildades 1912, organisationen fick sitt nuvarande namn 1923. Målet var utökade rättigheter för Sydafrikas svarta befolkning.

När det av vita afrikander dominerade Nationalistpartiet kom till makten 1948 infördes formellt apartheid, rasåtskillnadspolitik.

ANC genomförde fredliga protester men under 1960-talet beslöt organisationen att kampen mot apartheidregimen också skulle bli väpnad. En av dem som fängslades under denna tid var Nelson Mandela.

Mandela frigavs 1990 efter att han inlett förhandlingar med Nationalistpartiet om en fredlig övergång till ett demokratiskt Sydafrika. År 1994 hölls de första demokratiska valen i Sydafrika. ANC vann stort och Nelson Mandela blev landets förste svarte president.

ANC har sedan dess behållit sin majoritet i parlamentet.

ANNONS