Sverige ligger i skärningspunkten mellan väst och öst. Det är ett strategiskt känsligt område och en sannolik konfliktzon. Östersjön, Nordkalotten och de arktiska områden är av betydande militärt intresse båda av maktpolitiska och ekonomiska skäl.
President Vladimir Putin har tydligt markerat att han tänker försvara vad han betraktar som Rysslands legitima intressesfär.
Vid en väpnad konflikt skulle Sverige dras in oavsett om vi önskar det eller inte. Vi har dessutom avgett en solidaritetsförklaring som innebär att vi inte ska förhålla oss passiva. Till det faktum hör att Sverige klart och tydligt har valt sida militärt, mot Ryssland.
I många år fördes svenska folket bakom ljuset genom att ledande politiker hävdade att Sverige var neutralt. Syftet var gott. Men i själva verket var vi djupt allierade med militär och underrättelsetjänster i väst både vad gäller insamling av information och förberedelser för krigslägen och ockupation.
LÄS MER:Svenskar i Natos jätteövning
Så småningom blev vi bara alliansfria
Så småningom blev vi istället bara alliansfria. Sedan 1994 är vi med i Nato-samarbetet Partnerskap för fred och har efter hand intensifierat det säkerhetspolitiska och militära samarbetet både med Nato, enskilda länder som USA och inom EU.
Sverige har numera även ett så kallat värdlandsavtal med Nato. Det innebär att utländsk trupp kan övas på svensk mark som ett led i samarbete i kriser och krig. Så var till exempel amerikanska soldater här under den stora övningen Aurora förra året.
De svenska partierna är kluvna till att ta steget fullt ut och söka medlemskap i Nato. Alliansen är för. Socialdemokraterna och deras stödpartier emot. Ändå har försvarsminister Peter Hultqvist (S) varit mycket aktiv under mandatperioden med att söka nya samarbeten och fördjupa gamla.
Sverige, som är inne i en rustningsspiral, betraktas i dag som en pålitlig och kompetent partner i väst och uppskattas för sina insatser, flera ledda av Nato. Däremot inte i Moskva. Höga företrädare för den ryska ledningen har i mer eller mindre förtäckta ordalag varnat Sverige och Finland för konsekvenserna av ett Nato-medlemskap.
Med Trump har osäkerheten ökat
Sedan den oförutsägbare Donald Trump kom in i Vita huset har osäkerheten ökat. Nu har han även sagt att han ska skrota det historiska nedrustningsavtalet från 1987 mellan Ronald Reagan och Michael Gorbatjov om medeldistansrobotar på mellan 500 och 5500 kilometer.
För Trump skulle sådana robotar inte nå USA, men för Europa — och Sverige — vore det ett direkt hot. Om robotarna skulle bestyckas med kärnvapen vore det ett existentiellt hot.
Redan talar ryssarna oftare om att använda kärnvapen i avskräckande syfte. Det är en obehaglig och potentiellt livsfarlig tendens.
Det är bakgrunden till den stora Nato-övningen i Norge. Det är en demonstration av beredskap och styrka. Men öster om gränsen uppfattas det som en provokation och kan leda till motåtgärder och upptrappning.
Det är en förbannelse i vår tid.
