Aurora är den största militärövningen i Sverige på över 20 år. Nästan 20 000 män och kvinnor deltar från alla vapenslag på platser som Mälardalen, Stockholm, Gotland och Göteborg. Det är en betydande del av vad samhället kan mobilisera och fjärran från de hundratusentals soldater som fanns i värnpliktsförsvaret på 90-talet, vid den senaste stora försvarsmaktsövningen.
Syftet med Aurora är att samöva personal från hela landet under den nya, försämrade hotbilden. Det nationella försvaret prioriteras återigen, medan nya miljarder kronor anslås eller utlovas för att återhämta en försvarsförmåga som i hög grad skrotades. Idag krävs stora investeringar i människor, utrustning och utveckling för att hänga med i kapprustningen.
Samhället oerhört sårbart
Även en lång rad civila myndigheter deltar i Aurora. Det är betecknande. För bara tio år sedan såg världsläget ljusare ut. Mobiliseringsförråd kunde tömmas, fordon säljas och fastigheter avvecklas. Den civila beredskapen upphävdes i allt väsentligt. Nu ska totalförsvaret byggas upp igen med insikten att det moderna samhället är oerhört sårbart och snabbt kan lamslås om IT och infrastruktur slås ut.
En historisk aspekt på Aurora är att närmare 2000 man med stridsfordon och attackhelikoptrar från åtta länder är med, varav sju ingående i försvarsalliansen Nato: USA, Frankrike, Norge, Finland, Danmark, Estland, Litauen och Lettland.
Sverige har numera ett omstritt så kallat värdlandsavtal med Nato vilket innebär att utländsk trupp kan bjudas in till Sverige i fred, kris och krig. På onsdag övas detta värdlandsstöd för första gången. Luftvärnsförband från USA och Frankrike kommer till Göteborgsområdet med cirka 200 soldater.
ÖB Micael Bydén är närvarande vid den tydligaste manifestationen hittills för hur Sverige knyts allt tätare militärt både till enskilda länder och organisationer, som Nato, hemma och utomlands.
Neutralitet - en taktisk bluff
Den svenska neutraliteten var i många år inget annat än en taktisk bluff inför svenska folket och omvärlden (som dock visste bättre både i öst och väst). På övningar kom fienden alltid från öster, liksom under Aurora, även om det alltid förnekades utåt att det var Sovjetunionen.
Nu är neutraliteten begravd sedan länge. Formellt är Sverige fortfarande alliansfritt, men det har mindre betydelse utom som ett argument i den politiska debatten.
Försvarsminister Peter Hultqvist värnar alliansfriheten, men tecknar avtal efter avtal som binder oss vid västmakterna, som under Aurora. Han motiverar det med Rysslands annektering av Krim, kriget i östra Ukraina och i Syrien och ett aggressivt och provocerande ryskt militärt agerande i Östersjöområdet, jämte cyberkrig, hackerattacker och påverkansoperationer (som vid det amerikanska presidentvalet).
I veckan inleds även en rysk och vitrysk militärövning, Zapad, i Östersjöregionen. Ryssland hävdar att knappt 13 000 man är med, men västexperter anser att rör sig om kanske 100 000 man.
– Det försämrade säkerhetsläget innebär att den svenska försvarsmakten planerar för att det kan komma konfrontationer mellan Sverige och Ryssland under övningarna, sade Peter Hultqvist vid ett försvarsministermöte i den estniska huvudstaden Tallinn förra veckan.
Att ta ställning har ett pris
Sverige har lovar stödja de baltiska länderna vid en militär konflikt med Ryssland. Det kan tyckas vara ett självklart uttryck för solidaritet mot grannar. Men i Moskva uppfattas vi inte längre som alliansfritt. Att ta ställning har ett pris.
Ett annat exempel: Sverige kan komma att skriva under en FN-konvention om totalförbud mot kärnvapen. Men Hultqvist är tveksam efter att bland annat USA varnat för att det skulle hota Sveriges samarbete med Nato. Även industrisamarbete och vapenexport kan äventyras. Till ekot sade Hultqvist:
– Det måste nu göras en ordentlig utredning över konsekvenserna av den här resolutionen. Jag vill vara mycket bestämd och tydlig på den punkten att inget får ske som i någon mening rubbar våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten.
En ny mätning av Novus, som SVT publicerade på söndagen, visar att 45 procent av väljarna anser att försvarsministern borde sitta kvar, bara 24 procent tycker att han ska avgå. 33 procent har mycket stort eller ganska stort förtroende för honom.
Efter IT-skandalen i Transportstyrelsen hotar allianspartierna och Sverigedemokraterna med en misstroendeförklaring mot Peter Hultqvist. Om de står fast vid det är oklart. Men på tisdagen, på dag två av Aurora, öppnar riksdagen för ett nytt arbetsår och Hultqvist och regeringen står inför ett avgörande.
