Analys: EU:s hjärta skakas om

Om något visar hur sårbara vi är i vardagen är det att terrorattackerna kunde inträffa på flygplatsen och i tunnelbanan i Bryssel, i hjärtat av EU. Hotet var känt och poliser beredda.

ANNONS
|

I fredags greps en av de huvudmisstänkta för terrordåden i Paris i november, Salah Abdeslam. Han hade i stadsdelen Molenbeek i Bryssel lyckats hålla sig gömd i fyra månader trots en polisjakt som saknar motstycke i landet och med patruller och spanare i varje hörn och på hans egen gata.

Samma dag som gripandet varnade utrikesminister Didier Reynders för att man hade fått uppgifter om att en attack snart skulle kunna inträffa i Belgien, i Bryssel.

Och den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmströms reaktion i går är talande:

"Man har varnat för att det här har legat i luften, helt förvånad är jag inte."

ANNONS

Trots denna vetskap och att samhällets alla brottsförebyggande- och - bekämpande myndigheter måste ha känt att det fanns en hotbild, kunde attackerna inte förhindras, mer eller mindre framför ögonen på polisen.

Vi vet ännu inget säkert om motivet, om det var i revansch för gripandet av Abdeslam eller för att visa att likasinnade extremister när som helst, när vi minst anar det, kan gå till aktion där vi är som svagast.

Visst är vi utsatta på allmänna platser, bland okända människor. Vi kan bara vara säkra om vi stannar hemma. Men om vi skräms att ställa oss utanför gemenskapen, och ger upp inför hoten, ger vi terroristerna fritt spelrum. Det är ett ödesval för var och en.

Bryssels flygplats heter Zaventem, med 23,5 miljoner passagerare om året. Det är en flygplats, som de flesta andra, där kontrollerna börjar när du checkar in.

Nästan alla fysiska säkerhetsrutiner som har införts efter terrorattackerna i USA 2001 sker efter incheckning. Du bär din egen väska, ditt eget bagage, och bara i yttersta undantagsfall är en säkerhetsvakt intresserad av vad du döljer under kläderna, runt midjan eller på bröstkorgen, innan du når säkerhetskontrollens metallbågar, röntgenmaskiner och slumpvisa kemiska tester.

Och det var vid incheckningen som självmordsbombare slog till i går förmiddag.

ANNONS

Utan förvarning inträffade strax en ny attack bland intet ont anande i en annan helt vanlig publik miljö, i tunnelbanestationen Maelbeck, som ligger inom hörhåll från EU-kommissionens högkvarter och andra kontorsbyggnader i detta EU:s administrativa centrum.

Förre utrikesministern Carl Bildt sa på Twitter att det är oroande om staden med EU:s institutioner förvandlas till någon sorts krig. Och Europeiska rådets ordförande Donald Tusk lovande hjälp till Belgien och Europa som helhet med att bekämpa ett terrorhot "som vi alla stå inför".

Mellan flygplatsen och centrum ligger försvarsalliansen Natos lite skamfilade högkvarter. Generalsekreteraren Jens Stoltenberg, som hade att hantera terrordåden i Oslo och på Utöya 2011 som statsminister, kallade attacken feg. "Det är en attack mot våra värderingar och på våra öppna samhällen."

Beredskapen höjdes vid högkvarteret och situationen följdes mycket noga, hette det.

I själva verket har säkerheten varit skärpt i Bryssel ända sedan angreppen mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo i Paris i januari förra året. Efter de nya dåden i Paris i november höjdes hotnivån tillfälligt till den högsta, vilket innebar att skolor, koncertlokaler och biografer hölls stängda.

Polis och underrättelsetjänster bedrev ett intensivt övervaknings-, spanings- och ingripandearbete i miljöer där faktiska eller misstänkta militanta extremister håller till och planerar nya dåd. Som i Molenbeek, där Abdeslam greps i fredags.

ANNONS

En förklaring till hur det kunde gå så här ger mig en källa på Försvarshögskolan.

"Belgien har flera polisstyrkor som inte ha koll på varandra, så det har varit väldigt gynnsamt för terroristerna."

Följden nu, tror han, är att diskussionen åter kommer att handla om hårdare id-kontroller, husrannsakningar och att sänka misstänkandegraden för att lättare kunna höra folk.

Terrorhoten är, kort sagt, även ett hot mot EU:s öppenhet.

ANNONS