Att ge svenska medborgare klara besked om vad som gäller efter brexit är en prioritet för Torbjörn Sohlström, som tillträdde månaderna efter den brittiska folkomröstningen om brexit 2016.
- Vi gör verkligen vårt bästa, men vi har inte alla svaren. Därför att det handlar om att svaren måste komma från förhandlingar, avtal eller brittiska myndigheter, säger han.
- Men vi ger de svar vi kan och vi försöker verkligen nå ut. Alla svenskar som är oroliga eller har frågor är välkomna att vända sig till oss och vi kommer försöka svara.
Ha alla papper i ordning
Han hänvisar till ambassadens hemsida, där det finns svar på många av de vanligaste frågorna. Stalltipset är att ha alla papper i ordning, så att ansökningar om uppehållstillstånd – permanenta eller tillfälliga – eller eventuella brittiska medborgarskapsansökningar till följd av brexit blir så enkla som möjligt att hantera.
Exakt vad det skulle innebära för svenskar och andra EU-medborgare om premiärminister Theresa Mays utträdesavtal ratas av det brittiska parlamentet och det sedan slutar med en brittisk krasch ut ur EU i mars nästa år är i dagsläget svårt att svara på.
Sedan tidigare finns ett muntligt löfte från May om att inga EU-medborgare som legalt bor i Storbritannien i dag ska behöva lämna landet. Under veckan publicerades dessutom ett dokument om hur regeringen avser att hantera medborgerliga rättigheter om det blir brexit utan utträdesavtal.
- För svenskar som redan bor i Storbritannien är inriktningen att medborgerliga rättigheter ska hanteras ungefär som det var tänkt i avtalet. Men det blir då ingen övergångsperiod efter mars 2019 och med all sannolikhet andra negativa effekter, säger Sohlström.
Hundra gånger bättre
Fast om det brittiska parlamentet mot alla odds skulle godkänna ett utträdesavtal minskar riskerna för problem för svenskar i landet.
- Med det kan vi med säkerhet säga att den EU-medborgare som i dag bor legalt i Storbritannien eller avser att komma till landet före slutet på övergångsperioden – det vill säga den sista december 2020 – kommer att få behålla 99,5 procent av sina rättigheter under förutsättning att man registrerar sig, säger Sohlström.
- Så för en svensk i Storbritannien är ju det avtal som föreslagits hundra gånger bättre än ett avtalslöst scenario.
Enligt Sohlström varierar nivån på beredskap bland svenskar och svenska företag i Storbritannien. När det gäller företag handlar det till stor del om resurser och rutiner för att hantera den här typen av risker.
Ambassadören liknar situationen för svenskar och svenska företag med en lång fjällvandring inför vilken man inte har någon aning om hur vädret ska bli:
- Frågan är hur mycket man kan trycka ned i ryggsäcken, hur mycket förberedelser man kan göra, utan att veta lite mer handfast var det hela kommer att landa.
Bakgrund: Många brexitscenarion
Brexitprocessen är i och med den väntande omröstningen i det brittiska parlamentet på väg in i ett avgörande skede. Och det finns många tänkbara scenarion inför det brittiska EU-utträdet, som enligt brittisk lag ska ske den 29 mars 2019.
Risken för att Storbritannien kraschar ut ur EU, trots att de flesta inte vill det, är reell. Det hänger i första hand samman med de stora meningsmotsättningarna i det brittiska parlamentet och inom de stora politiska partierna i Storbritannien vad gäller den framtida relationen till EU.
Den mest kontroversiella frågan i utträdesavtalet är den nödlösning (backstop) som finns där om det inte går att förhandla fram en annan uppgörelse om hur gränsen mellan Nordirland och Irland ska hanteras efter brexit. Nödlösningen (som ska säkra en mjuk gräns) skulle innebära att Nordirland stannar inom EU:s inre marknad och att hela Storbritannien till stor del kvarstår i tullunionen.
Motsatsen till kraschen ut ur EU är det förhandlade alternativet, där ett utträdesavtal mellan EU och Storbritannien finns på plats till utträdesdagen.
I den brittiska debatten diskuteras även andra färdvägar, som en misstroendeförklaring mot premiärminister Theresa May, nyval, en andra folkomröstning om brexit samt någon typ av omförhandlat utträdesavtal eller ett uppskjutet utträdesdatum för att ge mer tid till förhandlingar om ett utträdesavtal.
Även om ett utträdesavtal finns på plats i mars nästa år är det möjligt att övergångsperioden, under vilken avtal om den framtida relationen mellan EU och Storbritannien ska förhandlas fram, förlängs med ett eller två år från dagens slutdatum den 31 december 2020.
Förhandlingarna efter utträdet kan bland annat kompliceras av att det under nästa år ska väljas ett nytt EU-parlament samt tillsättas en ny EU-kommission och att framtida avtal mellan Storbritannien och EU också måste godkännas av nationella parlament runt om i EU.