Vid en attack i mars i år i Malis huvudstad dog fem människor när en maskerad gärningsman ropade "Allahu Akbar" (Gud är större), öppnade eld med maskingevär och försvann. Baren var ett känt tillhåll för västerlänningar. Två av offren var européer.
Under fredagen har vittnen rapporterat att gärningsmännen på Radissonhotellet skrek samma sak. Lyxhotellet frekventeras av diplomater, militärer och hjälparbetare.
- Flera islamistiska grupper strider i Mali och skulle kunna ligga bakom, säger Mats Utan, expert på Västafrikanska konflikter.
I november förra året uttryckte ledaren för al-Qaidas gren i Mali i en video att de skulle slå till mot Frankrike för dess handlingar i Mellanöstern, i Mali och på andra håll. Det berättade Mellanösternanalytikern vid Utrikespolitiska institutet, Per Jönsson, i GP i tisdags.
Men det är lätt att dra för snabba slutsatser av det som hände i går, enligt Mats Utas.
- Mali är ett land som är så gott som hundra procent muslimskt. Att man skulle skrika så när man attackerar är inte så konstigt. Många av de grupper som man strider mot är också muslimska, och de skulle också kunna ropa det.
Han håller det dock för troligt att det är al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim) eller Ansar al-Din som ligger bakom dådet i Bamako i går.
- Båda är islamistiska till viss del, men en del av de här rörelserna är också för ett självständigt Mali snarare än försöka etablera något större muslimskt kalifat i den här delen av världen.
I somras kom ett fredsavtal som extremisterna inte godkänner.
- Bakgrunden var att det var en statskupp som övergick i en övergångsregering som sedan ledde till demokratiska val. Samtidigt hade vi ett Mali styrt av en militärjunta som utkämpade en konflikt i norra Mali. Genom att vi nu har en demokratiskt vald regering ser det bättre ut. Den har till viss del kunnat samtala med de olika rebellrörelserna i norr, men långtifrån alla.
Informella fredstrevare pågår, och på Radisson-hotellet i går kan det ha funnits imamer från olika grupper som var i Bamako för att mäkla fred, tror Mats Utas:
- Så det skulle kunna vara en attack mot ett fredsmål också. Hotellet är också symboliskt för det västerländska, där bor fredstrupper, och är ett mål att slå mot.
Det här är andra attacken i Bamako sedan fredsavtalet. För några månader sedan angreps en populär restaurang.
- Bamako och södra Mali har tidigare varit generellt lugnt, utan krig. Så det här är något nytt i den regionen, där man traditionellt också har en mycket bättre militär närvaro.
- I norr, där de olika tuareggrupperna och de islamistiska miliserna finns, har det pågått små strider mellan lokala grupper, ibland över boskap. Det har även skett attacker mot fredstrupper, statstjänstemän och framför allt malisk militär. Men det har varit lågintensivt. De soldater som omkommit har gjort det i attentat snarare än regelrätta strider.
Sverige har cirka 250 soldater i Mali. Ett 20-tal finns i Bamako, huvuddelen är placerad på Camp Nobel i utkanten av Timbuktu. Många är västsvenskar. Alla är välbehållna, enligt pressofficeren Richard Kjaergaard.
Radissonhotellet i Bamako används flitigt av FN-personal och hjälporganisationer, berättar han.
Säkerhetsläget i det svenska operationsområdet är instabilt.
- Det bubblar under ytan. Vad avser den svenska styrkan vidtar vi inga särskilda åtgärder. Vi har en hög säkerhet över tid. Förbandet är utbildat för att tackla alla nivåer på en våldstrappa. Vi är grundligt förberedda, och har både personal och utrustning för att klara svåra situationer.
FAKTA: Konflikten i Mali
• FN-operationen i Mali (Minusma) har nu cirka 9200 soldater, 1100 poliser och 1200 civila, från ett 50-tal länder. Det finns även en fransk antiterrorstyrka, Barkhane, i landet.
• Fyra kontraktsanställda och 56 soldater har dödats medan knappt 200 har skadats, vilket gör Mali till det farligaste landet i världen för FN-personal just nu.
• Minusmas uppgift är att trygga säkerhet och stabilitet i landet, skydda civila, stödja nationell politisk försoning, humanitärt bistånd och statens kontroll av sitt territorium. Polis och militär ska byggas upp och mänskliga rättigheter skyddas.
• Styrkan ska även stödja parterna att uppfylla fredsavtalet från den 20 juni i år. Det stöds av regeringen och flera gerillagrupper, men inte av extrema islamister som al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim) eller Ansar al-Din. (TT)
