Uttalandet gjordes inför hans anhängare, som samlats utanför premiärministerns bostad i Beirut. Han lovade att "försvara Libanon och Libanons stabilitet".
Turerna kring al-Hariri har varit minst sagt snåriga och väckt oro för att Libanon ska dras in i en maktkamp mellan regionens två stormakter, sunnimuslimska Saudiarabien och shiamuslimska Iran.
Den 4 november reste han plötsligt till Saudiarabien, varifrån han meddelade att han avgick som premiärminister. Hans avgångsbegäran godtogs dock inte av president Michel Aoun, som sade att al-Hariri måste återvända till Libanon för att kunna lämna sin post. Något som tog två veckor, vilket närde spekulationer om att han hölls gisslan av Saudiarabien.
När al-Hariri i dag slutligen träffade presidenten, så var beskedet delvis ett annat.
- Jag presenterade i dag min avgångsbegäran för president Aoun och han bad mig vänta med att lämna in den för fortsatta samtal om anledningarna till den och den politiska bakgrunden, och jag visade förståelse för det, säger al-Hariri.
Fakta: Rivaliserande krafter i Libanon
Det chockartade avhoppet från Libanons premiärminister, sunnimuslimske Saad al-Hariri, har kastat in Libanon i den regionala maktampen mellan den sunnimuslimska monarkin i Saudiarabien och styret i shiamuslimska Iran, vars allierade Hizbollah har ett stort inflytande i Libanon.
Hizbollah strider också i Syrien, för den syriska regimen. Saudiarabien har i sin tur stöttat sunnimuslimska extremister i kriget i Syrien. Saudiarabien och Iran för även krig mot varandra via ombud i Jemen.
Sunnimuslimer, shiamuslimer och kristna utkämpade ett inbördeskrig i Libanon 1975–1990. Landets politiska system är organiserat för att försäkra att varje grupp är representerad. Den kristne presidenten Michel Aoun är allierad med Hizbollah.