Aktivister gripna vid Le Pens vallokal

En seger för extremhögern? Konservativ revansch? Sensationell vänstervåg? Eller håller det opinionsledande oskrivna kortet ända fram?

Sällan har ett val i Frankrike varit så öppet som dagens första omgång av presidentvalet.

Några få procentenheter skiljer mellan toppkandidaterna, enligt veckans samtliga opinionsmätningar. Ingen är i närheten av nödvändiga 50 procent som krävs för att bli vald, vilket gör att dagen kommer att handla om vilka två som ska mötas i finalrundan den 7 maj.

Men vilka blir det?

Attentat kan spela in

Opinionsmätningarna i fredags gav vänsterliberale förre ekonomiministern Emmanuel Macron 23–24,5 procent av rösterna. Högerextrema Marine Le Pen fick 22–23. Konservative förre premiärministern François Fillon landade på 19–21 och Vänsterpartiets ledare Jean-Luc Mélenchon på 18,5–19,5.

-Det är en kamp mellan fyra personer. Det är ett totalt brott mot alla traditionella ingredienser i ett franskt val, konstaterade opinionsexperten Frédéric Dabi när han träffade nordiska journalister i Paris i tisdags.

Många bedömare tror att torsdagskvällens attentat i Paris, då en polis sköts ihjäl i vad som tros vara ett verk av IS, i viss mån kan påverka valutgången. Väljaren Anne Piechaud, 59, har dock inte låtit det styra sitt beslut.

-Det spelar ingen roll för min röst. Kandidaterna har inte pratat om det i sina program, och hur som helst är man inte helt trygg någonstans i världen nu för tiden, säger hon till nyhetsbyrån AFP innan hon stiger på ett tåg från Paris till Bordeaux för att rösta.

Olika politik

Valet är annorlunda inte minst genom att det regerande Socialistpartiet helt är ute ur räkningen. Partiets kandidat Benoît Hamon ligger bara på 7 procents stöd – och står dessutom för en helt annan politik än president François Hollande och hans regering.

-I normala fall är det en sittande president mot ett antal pretendenter. Men nu finns ingen Hollande med. Och inte heller någon som försvarar presidentens insats under de senaste åren, sade Dabi.

De fyra toppkandidaterna står för helt olika politik.

Marine Le Pen är skarpt kritisk mot EU och euron, vill hoppa av Schengen-samarbetet och skramlar ilsket mot invandrare och global ekonomi.

François Fillon betonar familjefrågor och enklare regler för företagare. Jean-Luc Mélenchon vill ha en ny författning, högre skatter och ett EU utan åtstramningspolitik.

Och Emmanuel Macron vill någonting mitt emellan. Den 39-årige förre ekonomiministern kan bli historisk som Frankrikes yngste president hittills, men har samtidigt fått hård kritik av de som kallar honom ytlig, oklar och programlös.

Håller Macron?

Det mesta tyder ändå på en finalrunda mellan Macron och Le Pen.

-Eftersom hennes åsikter fungerar väldigt bra på landet. Det är olyckligt, men så är det. Hon skrämmer dem med invandringen, säger Macron-aktivisten Caroline Lisfranc om Le Pen.

Själv betonar hon utbildningen när hon ska försvara sitt val.

-De unga behöver hopp. Vi får inte lämna dem i sticket, säger Lisfranc.

-Om man har 25 barn från problemområden i klassen så går det inte att göra någonting. Men om man har tolv så går det, sade Macron själv när han i den sista kandidatutfrågningen i fransk tv i torsdags förklarade varför han vill ha max tolv elever i varje lågstadieklass.

Öppen final

På förhand har samtliga mätningar inför en eventuell andra omgång placerat Macron i klar ledning före Le Pen och de andra. Och både Fillon och Mélenchon skulle enligt mätningarna också besegra Le Pen om det blir någon av dem som ställs mot henne i stället.

Men opinionsmätning före första omgången är en helt annan sak än när det verkligen gäller mellan två personer.

Om Le Pen ställs mot Macron i finalen så kommer hon fullt ut att kunna utnyttja sin ställning som "anti-etablissemang" och EU-kritiker – något som varit effektivt tidigare i fransk politik, trots att invånarna i andra mätningar oftast är positiva till Europasamarbetet.

-Kanske blir det inte en andra omgång, utan snarare en sorts folkomröstning: Vill ni ha EU och globaliseringen eller gränser och självständighet? funderar politiske journalisten Christophe Barbier, intervjuad av belgiska tidningen Le Soir.

Paris, TT:s korrespondent