5 saker du bör veta om Fidesz och Viktor Orbán

Viktor Orbán valdes återigen till posten som Ungerns premiärminister i årets val. Samtidigt växer oro för hans allt mer auktoritära ledarstil och hårda grepp om statsapparaten. Detta bör du veta om mannen och partiet som har styrt – och förvandlat – Ungern sedan 2010.

ANNONS
|

1. Invandringskritisk och nationalistisk

1989 stod en långhårig Viktor Orbán, medlem i då liberala ungdomspartiet Fidesz, på Hjältarnas torg i Budapest, och krävde fria val. Sedan dess har han suttit som premiärminister i tre mandatperioder, och har prisats för att ha lett landet ur ekonomisk kris och mot högre levnadsstandard. De senaste åren har han iklätt sig rollen som kristendomens och den nationella suveränitetens försvarare. I sitt årliga tal till nationen i år varnade han att "mörka moln hopar sig över Europa" och att länder därför kommer att "upphöra att existera" på grund av invandringen. Begränsad invandring och stark nationell identitet är inte någon unik inställning inom EU, men det som fascinerar andra invandringskritiska rörelser i Europa är hur Fidesz har lyckats ta makten och förverkliga delar av sin utopibild av Ungern.

ANNONS
Demonstration till stöd för ungerska dagstidningen Nepszabadsag som hade stoppats efter att företaget som äger tidningen hade köpts upp av en allierad till regeringen.
Demonstration till stöd för ungerska dagstidningen Nepszabadsag som hade stoppats efter att företaget som äger tidningen hade köpts upp av en allierad till regeringen. Bild: Zoltan Balogh

2. Anklagas för att kontrollera medierna

2010 antogs nya lagar som gav regeringen större makt över medierna. Viktor Orbán kritiserades av EU som ansåg att lagarna stred mot yttrandefriheten. Trots senare ändringar menar kritiker att lagen har bidragit till att tysta regeringskritiska röster i medielandskapet. Till exempel kan medier som bryter mot svepande formulerade krav bötfällas och sättas ur spel av ett mäktigt medieråd vars sammansättning bestäms av den Fideszdominerade regeringen. Samtidigt har många självständiga medier stängts ner eller köpts upp av personer nära Fidesz och premiärministern.

3. ... rättsväsendet

Efter valet 2010 fick Fidesz två tredjedelars majoritet i parlamentet och kunde ändra landets grundlagar. Fidesz motiverade förändringarna med att man ville effektivisera myndigheternas arbete. Bland annat begränsades författningsdomstolens befogenheter och man sänkte pensionsåldern för landets domare till 62 års ålder. Det senare kritiserades 2012 av EU-kommissionen som menade att syftet var ersätta de tvångspensionerade domarna med personer nära regeringspartiet. Till exempel hade frun till en tongivande Fideszpolitiker utsetts till ordförande för en nyinrättad nationell rättsmyndighet.

4. ...och civilsamhället

Förra året klubbade man igenom en lag som kräver att icke-statliga organisationer som får pengar från utlandet registrerar sig som "utlandsfinansierade" - inte helt olikt Rysslands lag om "utländska agenter". Särskilt utpekade är frivilliga som hjälper flyktingar. Ungerns regering menar i sin tur att lagen är till för att öka insynen i de här organisationerna.

ANNONS
Juncker skämtar med Viktor Orbán.
Juncker skämtar med Viktor Orbán. Bild: Mindaugas Kulbis

5. Kritiseras för att montera ner demokratin

"Hej diktator", sa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i skämtsam ton till Orbán efter ett ungerskt utspel om att återinföra dödsstraff. Det är dock ungefär det han anklagas för av sina kritiker - att han steg för steg monterar ner den liberala demokratin. Själv bekräftade han delvis anklagelserna i ett uppmärksammat tal 2014 då han beskrev det ideala Ungern som en "illiberal demokrati". Begreppet översätts ibland till hybriddemokrati och används för att beskriva system där man förvisso håller fria val, men där de folkvalda därmed får en närmast oinskränkt makt. I samma tal framhöll han Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdogan som sina förebilder. Viktor Orbán själv menar att hans sätt kommer skapa välstånd, konkurrenskraft och ett effektivt styre av Ungern.

ANNONS