Ökad skepsis mot biobränslen

ANNONS
|

När indiske ekonomen och miljövetaren Rajendra Pachauri, ordförande i FN:s klimatpanel som i december delade Nobels fredspris med Al Gore, talade i EU-parlamentet i onsdags varnade han för "perversa miljöeffekter" och högre matpriser.

- Vi ska vara mycket, mycket försiktiga med lösningar som får stor inverkan på födoväxter och tillgången till livsmedel, sa Pachauri.

EU-parlamentet har nyligen även fått höra varningsord från Josette Sheeran, chef för FN:s biståndsorgan World Food Programme (WFP). Hennes budskap är att hungern har ett nytt ansikte.

- Det är en hunger karakteriserad av marknader fulla med mat, men med massor av människor som inte har råd att handla. Det har utlöst matkravaller från Kamerun till Burkina Faso, från Indonesien till Mexiko, sa Sheeran i Bryssel.

ANNONS

Entusiasm förbyts i skepsis

Hon lyfte fram fyra orsaker till de höga priserna. Att olja och energi blivit så dyrt, att Kina och Indien efterfrågar mer mat, att naturkatastrofer gett dåliga skördar - och ökad odling av biobränslen.

Här citerade hon Joachim von Braun, generaldirektör för International Food Policy Research Institute (IFPRI), som framhållit att mat och bränslen nu är obevekligt sammanlänkade i en konkurrens där grödorna går till den som bjuder högst.

De som vurmar för odlade drivmedel, som etanolbranschen själv, brukar hävda att de höga matpriserna har många orsaker men att dit hör inte biobränslena - i alla fall inte etanol som främst är baserad på sockerrör från Brasilien, den variant som svenska mackar i huvudsak säljer.

Bägge lägren i debatten hyser respekt för IFPRI och Joachim von Braun. I december publicerade han en rapport om världens matsituation - som GP faktiskt fick sig tillsänd av en PR-konsult för svenska etanolbranschen - och där kan budskapet knappast misstolkas.

Joachim von Braun skriver att subventioner till bränslen som använder jordbrukets resurser är extremt fientliga mot världens fattiga, då sådant stöd fungerar som skatt på basmat.

Sådana ifrågasättanden har gjort att en tidigare utbredd entusiasm för biobränslen förbytts i skepsis.

ANNONS

Det manifesterades även på EU:s senaste toppmöte, som främst handlade om klimathotet. Där nyanserades en tidigare fastlagd politik att 10 procent av transportsektorns energi ska komma från biobränslen 2020. Orden "food security" - säker tillgång på mat - infogades under mötets gång i en uppräkning av de mål som EU också måste ta hänsyn till.

Mötets ordförande, Sloveniens premiärminister Janez Jansa, sa att biobränslena kräver mer analys och att han inte utesluter att målet måste ändras.

10 procents biobränslen

EU-kommissionen vill dock hålla fast vid målet om 10 procents biobränslen och avvisar kritik som kommit till och med från dess egen vetenskapliga expertgrupp.

Jordbrukskommissionären Mariann Fischer Boël försvarade sin politik på en kongress om biobränslen som hölls samtidigt med toppmötet. Hon angrep kritikernas påståenden att biobränslen i stort sett är verkningslösa i kampen mot klimathotet och betonade att många av bränslena faktiskt reducerar utsläppen av växthusgaser. Hon exemplifierade med minus 44 procent för biodiesel från europeisk raps och minus 48 procent för etanol från sockerbetor.

Hon poängterade också de villkor som gäller när medlemsstaterna ska leva upp till målet om minst 10 procents användning av biobränslen. Då får endast sådana produkter räknas som verkligen ger miljövinster, och enligt kommissionens förslag är kravet att utsläppen sjunker med minst 35 procent jämfört med fossila bränslen.

ANNONS

Flera länder vill höja kraven

Men den gränsen är för mesig, anser flera medlemsstater. I förhandlingar i veckan ville Tyskland, Storbritannien och Nederländerna höja kravet på minskade utsläpp till minst 50 procent, vilket skulle stänga ute det mesta. Etanol från brasilianskt socker klarar sig dock - det beror på hur strängt man bedömer effekten av att regnskog indirekt trängs undan.

Spanien och Grekland vill tvärtom sänka gränsen till 30 procent.

EU:s nuvarande ordförandeland Slovenien har föreslagit en kompromiss där 50-gränsen införs 2015.

Fakta: Biobränslen och utsläpp

ANNONS