Åklagaren ska ägna sig åt brott mot "EU:s finansiella intressen", främst genom att utreda bedrägerier med gemensamma EU-medel. Den nya instansen ska vara baserad i Luxemburg och ledas av en europeisk chefsåklagare, med underlydande åklagare runt om i de deltagande länderna.
Verksamheten väntas dock vara i gång tidigast om tre år.
För att få fler länder att delta varslar EU:s rättskommissionär Vera Jourova om att hon gärna ser att det krävs ett deltagande i Eppo för att få ut de stödpengar som EU:s sammanhållningsfond delar ut till de fattigare medlemsstaterna.
- Det är inte bara pengar som står på spel, utan skattebetalarnas förtroende. Det är väldigt logiskt att stater som fortsatt vill ha stora ekonomiska injektioner är med, säger Jourova till nyhetssajten Politico Europe.
Av de länder som får stöd ur sammanhållningsfonden har Polen, Ungern och Malta hittills valt att stå utanför Eppo. Även Sverige och Nederländerna säger tills vidare nej, medan Storbritannien, Irland och Danmark sedan tidigare står utanför EU:s samarbete på rättssidan.
Fakta: Eppo
Den gemensamma EU-åklagaren Eppo (European Public Prosecutor's Office) ska under särskilda omständigheter ha rätt att utreda och åtala EU-bedrägerier och andra brott som "drabbar EU:s finansiella intressen".
EU-kommissionen hoppades inledningsvis få med alla länder i samarbetet, men sedan det inte gått har Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien och Tyskland valt att inleda ett så kallat fördjupat samarbete kring Eppo. Även Italien och Österrike har meddelat sin avsikt att ingå i samarbetet.
