– Man pratar om en vidgad hotbild och det här stämmer väl in på de farhågorna. Man bör inte bara fokusera på militära hot utan stater måste bemöta hot på olika nivåer. Det handlar om annorlunda hot som man inte jobbat med så mycket aktivt från samhällenas sida. Detta är något man ser komma och som blottar samhällets sårbarhet, menar Försvarshögskolans universitetslektor Malena Britz.
Effekterna av det eventuella sabotaget kan bli långtgående. Om det skulle visa sig att någon medvetet försökt störa samhällets funktioner så kan syftet vara att man vill se hur väl samhället kan fungera utan sådana här viktiga tekniska master.
– Det är väldigt intressant ifall polisen kommer fram till att det rör sig om medveten skadegörelse. Det skulle innebära att statligtägdabolag som Teracom måste börja arbeta med den här sortens hotbild. Master som denna är en av flera tekniska funktioner som är avgörande för samhället, menar Britz.
Den här typen av vidgad hotbild diskuteras redan inom militärstrategiska och politiskakretsar. I grunden handlar det om en ökad komplexitet i i samhället därhotbilden i samband med konflikter vidgas.
– Ibland kallas det för gråzonskrigföring, eller hybridkrigföring. Hittills har vi pratat mycket om cyberattacker men man kan också tänka sig andra typer av hot mot viktiga samhällsfunktioner, såsom dessa kommunikationsmaster, resonerar Britz.
I Sverige har man diskuterat risker för terrorattacker mot kärnkraftverk och hur man skyddar andra uppenbart viktiga samhällsfunktioner. Men sabotage mot kommunikationsmaster har inte diskuterats lika mycket även om en vidgad hotbild generellt har diskuterats.
– Just nu undrar man förstås om det rör sig om terrorism, sabotage eller något slags bus. Skulle det visa sig vara en terrorhandling är nästa fråga vad man vill ha ut av att skada en mast. Det kanske är att man vill se hur långtgående skadorna blir. Eller vill man möjligtvis testa vad skadan har för betydelse för polisens kommunikation, spånar Britz.
Den skadade masten används bland annat för polisens kommunikationsverktyg Rakel. Men så här långt verkar inte det ha påverkats. Men andra funktioner påverkades.
– Eller så kanske man bara vill visa hur lätt man kan störa samhällets funktioner och därigenom visa hur sårbara de är. Vid hackerattacker mot myndigheter och regeringar vill man oftast inte åstadkomma någon skada utan bara visa att man faktiskt kan skada, säger Försvarets universitetslektor.
Samtidigt understryker Malena Britz än en gång att det i nuläget är svårt att veta vad syftet är. Alternativen är många.
– Någon kanske bara tycker att det är kul att testa att fälla master. Man kanske vill se hur stor skiftnyckel som behövs för att lossa bultarna eller undersöka hur många vajrar man behöver lätta på innan masten faller, menar Britz.
LÄS OCKSÅ: Här klättrar de upp för masten
Universitetslektorn menar även att det rent juridiskt krävs mycket för att dådet ska klassas som en terroristhandling. Dessutom tänker hon att den Youtubefilm som visar hur personer klättrade på masten dagar innan den fälldes kan ha inspirerat de möjliga sabotörerna.
– Filmen visar att masten inte var välbevakad och då kanske någon tänker att man ska testa om den går att fälla utan att någon märker det. Det kan vara väldigt organiserat eller inte. Det får polisen reda ut, säger säkerhetsexperten.
LÄS OCKSÅ: Krismöte om fälld mast
Först när syftet är klarlagt menar Britz att konsekvenserna kommer utkristalliseras. Men hon pekar även på ytterligare ett möjligt hot.
– Det kan också vara organiserad brottslighet som vill testa om det går att slå ut polisens kommunikationer. Oavsett vad man vill uppnå så är det allvarligt att man kan fälla en så här pass viktig samhällsfunktion, avslutar Försvarshögskolans universitetslektor Malena Britz.
Efter händelsen har säkerheten höjts på samtliga master i landet. Det gäller totalt 54 storstationer runt om i Sverige. Även på masten vid Brudaremossen i Göteborg finns det väktare.
Teracom Boxer Group AB
- äger och driver det svenska marknätet för radio och TV.
- Förutom distribution av radio och tv erbjuder företaget inplaceringar och service i bolagets master och byggnader samt kapacitetstjänster till företag, organisationer och myndigheter.
- Polisens kommunikationssystem Rakel är en av alla samhällsfunktioner som drivs via Teracoms nät.
- Marknätet består av ett stamnät som sammanbinder de cirka 600 sändarstationerna samt ett särskilt nät för övervakning av driften.
- Radio- och TV-näten täcker cirka 99,8 procent av Sveriges hushåll.
- Företaget grundades 1992, som en avknoppning av verksamhet som tidigare bedrevs inom Televerket Radio.
- Teracom är till 100% ägt av svenska staten.
- I Teracom-koncernen ingår Teracom AB, Teracom A/S, Boxer TV Access och Boxer TV A/S. Verksamheten bedrivs i Sverige och Danmark genom Teracom och Boxer.
