Pablo Wiking-Faria är redaktören bakom en ny bok om Varbergs fästning.
Pablo Wiking-Faria är redaktören bakom en ny bok om Varbergs fästning.

Så levde man i fästningen

ANNONS
|

Ett dass från 1600-talet och en bakugn från 1300-talet. De tillhör de mest spännande fynden som hittats under arbetet med boken, anser historikern Pablo Wiking-Faria, som är redaktör för boken och 1:e antikvarie på Hallands kulturhistoriska museum.

– Det vi har saknat är de här punkterna som kan säga något om människorna som levde här. Vi har mycket information sedan tidigare om murar och själva fästningsbygget, vilket också är intressant, men det här levandegör byggnaderna.

Genom att studera gamla ritningar har han kunna se hur bebyggelsen spelat olika roller genom historien. Användningen av ett hus på borggården har exempelvis skiftat från bageri till fängelse och nu senare museum.

ANNONS

Ett avsnitt i boken handlar om hur, bönder, glasmästare, murare som arbetade på fästningen hade det och det berättas om några enskilda personer som satt fängslade. Här har muséet tagit hjälp av syskonen Anna och Andreas Karlsson som är bra på att läsa 1600-tals danska och skrivit flera böcker om vanligt folk i Halland. De har bland annat läst gamla lönelistor som finns sparade på Rigsarkivet i Köpenhamn.

– De inhyrda hantverkarna, som murarmästare och timmerman, hade nog ganska bra betalt, sedan hade vi drängarna som utförde arbete för mat och husrum och militärerna där åtminstone de högsta befälen verkar ha haft det gott ställt. Men det fanns också dem som man inte ens nämnde vid namn, däribland råttfångaren och kältringar som kallades in för att rengöra avfall och toaletter.

Bodde på fästningen gjorde yrkesmilitärerna medan hantverkare och andra arbetare fick hålla till godo med ett läger nedanför.

Prästen var högt skattad i 1600-talets Danmark på Varbergs fästning tycks bödeln ha haft lika mycket betalt. Något som Andreas Karlsson förundras över.

– Men det som förvånar mig mest är att det finns så noggranna räkenskaper bevarade från 1600-talet. Jag kan tala om precis vad det kostade att sota skorstenen en viss dag 1623 och hur många talgljus som gick åt det året.

ANNONS

I dag kan vi ofta romantisera kring byggnader som Varbergs fästning men Pablo Wiking-Faria tycker också att det är viktigt att vi påminns om fästningens roll i samhället.

– Fästningen var ett ganska dystert ställe och inget som man ville till. Bönderna gjorde sina dagsverken här liksom krigstjänst. På 1800-talet satt här flera hundra personer fängslade, allt från brottslingar till lösdrivare, som inte hade något jobb eller fast bostad.

Han har räknat ut att bygget av de stora vallarna vid fästningen måste ha krävts minst två miljoner dagsverken av de nordhalländska bönderna då den byggdes på 1600-talet.

– Det var det ett hårt och oavlönat arbete.

Varberg fästning har ju länge varit ett stort turistmål. Hur kommer det sig att man vetat så lite om allt detta tidigare?

– Det krävs resurser och det tar mycket tid om ska gå in och granska alla källor noggrant, säger Pablo Wiking-Faria, som till exempel själv nu gått igenom källor som nämner grundaren av den ursprungliga borgen greve Jakob Nielsen och gjort flera nya upptäckter som presenteras i boken.

Varbergs fästning och dess roll i Hallands historia är egentligen den första riktiga boken som skrivs enbart om fästningen. Sedan tidigare finns en årsbok från 1995, men den här betydligt mer omfattande. En blandning av nytagna bilder, svartvita fotografier och inscannade ritningar i färg gör den också tillgänglig för en bres läsekrets.

ANNONS

– Jag ser att man kan läsa den på minst två sätt. Antingen så kan man njuta av bilderna och fördjupa sig i en bildtext här och där eller så kan man grotta ned sig i en speciell epok som man finner intressant och läsa allt om den, säger Pablo Wiking-Faria.

Martina Liljedahl

martina.liljedahl@gp.se

031-868426

1287, troligt byggår för borgen Varberg som stod klar cirka år 1300.

Byggherre var den danska greven Jakob Nielsen, som kom i fejd med sitt moderland och uppfört borgen med hjälp av den norska kronans stöd.

Samma greve byggde först Hunehals borg i Kungsbacka.

Under århundraden skiftade sedan ägandet av borgen Varberg mellan Norge, Sverige och Danmark och unioner länderna emellan. Vid freden i Brömsebro 1645 blev Halland och därmed Varbergs fästning svensk.

Nya rön i boken Varbergs fästning och dess roll i Hallands historia ger svar på frågorna

* Vem var egentligen greven som byggde Varberg?

* Hur levde vanligt folk på fästningen?

* Hur har byggnaderna används genom århundradena?

Ingen kung verkar ha bott på Varbergs fästning någon längre tid, men väl en kungamoder.

Ingeborg Håkansdotter, mor till kung Magnus Eriksson styrde över borgen Varberg på 1320-talet innan sonen blev kung. Hon hade något av sitt eget rike här och försökte med borgen som bas en gång erövra Skåne.

En omfattande renovering av Hallands kulturhistoriska museum på fästningen pågår som väntas vara klar 2014.

14 april öppnas i stället Kungens stall i fästningen där utvalda delar av tidigare utställningar visas. Vandringar med nya boken som inspirationskälla kommer också att erbjudas samma dag.

ANNONS