Det regnar småspik och blåser kraftigt när Ulf Johansson och Torbjörn Andersson guidar runt i det nästan kilometerlånga industriområdet som sträcker sig längs med Göta älv i norra Ale. De berättar att 370 jordprov på sammanlagt 109 olika punkter visar att stora delar av området är kraftigt förorenat. Det giftiga avfallet härrör från en rad olika verksamheter som bedrivits på platsen sedan industrialismens begynnelse.
– Här låg ett tjärkokeri och repslageri, och man ägnade sig även åt impregnering av tågvirke samt tillverkning av plast, isolering och korkplattor, säger Torbjörn Andersson, projektledare för det förebyggande arbetet för skred i Ale kommun.
Under första hälften av 1900-talet dumpades stora mängder industriavfall precis utanför den dåvarande älvkanten. Med hjälp korkstoft, petroleumprodukter, skrot och tegelrester byggdes en ny, konstgjord strandlinje upp.
– Man tippade helt enkelt skottkärror med avfall och skaffade sig på så vis mer landyta, berättar Torbjörn Andersson.
I mitten av 1990-talet genomförde Statens geotekniska institut, SGI, en undersökning som visade att området är instabilt och att risken för skred är stor.
– I Ale finns en hel del skredbenägen mark, men risken blir så klart ännu större när det handlar om utfyllnad ovanpå lera som här, säger Torbjörn Andersson.
Eftersom de gamla miljösynderna utgör ett hot mot Göteborgs dricksvatten tog regeringen 2015 ett unikt beslut att skjuta till 2,3 miljoner kronor för att påskynda saneringen i Älvängen. Totalnotan enbart för de förberedande arbetena beräknas landa på 8,6 miljoner kronor.
– Vi har genomfört en rad olika undersökningar och även tittat på om sediment på älvbotten är kontaminerade, men hittade bara några mindre rester av föroreningar där, säger Ulf Johansson.
Senast under stormen Egon 2015 översvämmades industriområdet, men ingen vet hur mycket föroreningar som läckt ut i Göta älv genom årens lopp. Ulf Johansson berättar att intaget vid Alelyckan stängs ungefär 100 dagar per år när vattnet är grumligt. Då hämtas i stället göteborgarnas vatten från Delsjöarna.
– Sannolikt har det läckt ut en del från området, men inte i särskilt stor omfattning. Störst risk är om det inträffar ett skred, säger Johansson.
Att sanera området är inte gjort i en handvändning. Akzo Nobels pågående sanering av sin fastighet längre västerut beräknas kosta företaget 650 miljoner kronor.
–Bland annat krävs det en tryckbank och spont som mothåll ute i vattnet för att säkra så att inga föroreningar kommer ut i älven när man rör runt i massorna, säger Ulf Johansson.
När Norconsult tagit fram ett åtgärdsförslag ska mark- och miljödomstolen besluta om tillstånd. Förhoppningen är att saneringen kan påbörjas 2020, med finansiering från Naturvårdsverket.
– Ytterligare nödvändiga skredsäkringar kommer finansieras av Myndigheten för samhällsberedskap och fastighetsägarna, säger Torbjörn Andersson.
Fakta: Gifter saneras
- Risken för föroreningsspridning från industrifastigheter längs med Göta älv förutspås öka i takt med varmare klimat, då vattennivåerna stiger och extremt väder blir vanligare. Utöver saneringen som är på gång i Älvängen har flera andra stora industritomter sanerats.
- Bohus varv: Sanering klar, av framförallt tungmetaller kvicksilver, arsenik, koppar, krom, bly indränkt i oljeföroreningar. Avfall från varvsindustrin dumpades här.
- Akzo Nobel: Sanering pågår, beräknas klar 2026. Kvicksilver och dioxiner. Kostnad: 650 mkr.
- Surte småbåtshamn: Sanering klar på kvicksilver, arsenik, koppar, krom, zink och oljekolväten. Föroreningarna härrör från varvsindustrin.
