Joakim Larsson är professor i miljöfarmakologi vid Sahlgrenska akademin och en av de främsta experterna när det gäller läkemedelsindustrins miljöpåverkan i Indien. Hans forskargrupp kunde för snart tio år sen visa på extremt höga halter av läkemedel och antibiotikaresistenta bakterier i vattendrag kring den indiska staden Hyderabad – en upptäckt som redan då fick stor uppmärksamhet över hela världen.
– Vi har i flera omgångar visat att det varit extremt förorenat vatten i dessa områden, vilket givetvis drabbar närbefolkningen. Men också att multiresistenta bakterier frodas i stort antal. Ett stort problem med många antibiotikaresistenta bakterier, även ofarliga miljöbakterier, är att de lätt för över sina resistensegenskaper till andra bakterier. Som sen snabbt sprids vidare till andra delar av jordklotet med till exempel turister från Europa, säger Joakim Larsson.
Resistens ett växande problem
Enligt en färsk rapport dör 700 000 personer varje år i infektionssjukdomar på grund av resistens mot läkemedel. År 2050 riskerar siffran att växa till 10 miljoner per år.
– Läkemedelsindustrin har ett väldigt stort moraliskt ansvar för att begränsa utsläpp som riskerar späda på resistensutvecklingen. Den utbredda förekomsten av multiresistens i miljön kan kopplas direkt till utsläpp från läkemedelsindustrin. Men det är svårt att koppla det till individuella företag. Ett stort problem är att i princip samtliga stora företag vägrar redovisa var de köper sina ingredienser ifrån, säger Joakim Larsson som tillsammans med många andra forskare flaggat för problemet.
Vill inte kopplas till problemområden
När GP kontaktar svenska representanter för Astra Zeneca och Pfizer är det tydligt att det finns en ovilja att kopplas till de uppenbara miljöproblemen i områdena Hyderabad och Visakhapatnam. Astra Zeneca är dock öppna med att man köper bland annat antibiotika och slemlösande ingredienser från fyra tillverkare i Hyderabad.
– Vi är medvetna om miljöutmaningarna kring Hyderabad. De senaste åren har vi minskat vår miljöpåverkan i Indien och vi använder oss inte av leverantörer som inte når upp till våra miljökrav. De regelbundna kontroller som gjorts har inte visat några bevis för att dessa leverantörer bidrar till lokala utsläpp, säger Jacob Lund, kommunikationschef på Astra Zeneca.
Pfizer vill av affärsskäl inte redovisa sina leverantörer publikt. Det faktum att företaget äger och köpt upp fabriker och läkemedelstillverkare i både Hyderabad och Visakhapatnam är dock svårt att dölja. Informationen ska dessutom enligt Pfizer finnas hos Läkemedelsverket.
– Vi har tydliga standarder kring vad som gäller för våra egna fabriker och underleverantörer och gör regelbundna kontroller. Men man måste alltid vara ödmjuk och säga att vi inte har kontroll i detalj på alla våra leverantörer av det enkla skälet att det rör sig om hundratals, säger Bengt Mattson, miljöansvarig på Pfizer.
Efterfrågar gemensamma krav
Han menar att hela industrin har ett gemensamt ansvar för situationen och tror inte att problemet kommer lösas innan marknaden börjar ställa gemensamma krav.
– Varje bolag med självaktning kontrollerar givetvis att det inte sker sådana här oacceptabla utsläpp. Men det räcker tyvärr inte. Om det fortfarande finns en marknad för extremt billiga läkemedel, till exempel antibiotika, så kommer det alltid finnas en leverantör någonstans som tar genvägar för att hålla nere kostnaderna. Det finns mängder med sådana bolag som faller under radarn tyvärr, säger Bengt Mattson och trycker särskilt på de svenska reglerna som gör det svårt för svenska konsumenter att veta om deras medicin är tillverkad på ett hållbart sätt.
Kritiserat system
I dag tävlar läkemedelsföretagen regelbundet om att deras produkter ska bli utsedda av svenska staten till "periodens vara" och därmed subventioneras via högkostnadsskyddet. När du hämtar ut ditt läkemedel på apotek blir du i dag rekommenderad att ta ett visst märke som är billigare än andra likvärdiga läkemedel. Detta kallas för generiskt utbyte och står för majoriteten av den svenska läkemedelsmarknaden. Ett system som även Joakim Larsson på Sahlgrenska Akademin kritiserar.
– Problemet är att staten enbart utgår från priset. Om läkemedlet bidragit till stora utsläpp eller miljöförstöring i Indien struntar staten fullständigt i som reglerna ser ut i dag. Och det är givetvis omoraliskt ur flera aspekter, säger Joakim Larsson som menar att hårdare miljökrav borde ställas på de läkemedel som säljs i Sverige.
Tidigare i år meddelade dock folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) i Dagens Nyheter att någon översyn av regelverken i Sverige inte är aktuell, utan att man i stället arbetar med frågan på EU-nivå.
