Irans president Hassan Rohani under en presskonferens i Teheran 2015. I bakgrunden hänger en bild på landets högste ledare, ayatolla Khamenei. Arkivbild.
Irans president Hassan Rohani under en presskonferens i Teheran 2015. I bakgrunden hänger en bild på landets högste ledare, ayatolla Khamenei. Arkivbild.

Två män avrättade för ekobrott i Iran

Iran har avrättat två män misstänkta för ekonomisk brottslighet, som en del i försöken att komma till rätta med korruption i det krisdrabbade landet.

ANNONS
|

En av de avrättade männen, Vahid Mazloumin, anklagades för att ha manipulerat valutamarknaden och ska olovligen ha lagt beslag på två ton guldmynt, enligt den halvofficiella iranska nyhetsbyrån Isna.

Den andre mannen anklagades för delaktighet i Mazloumins nätverk och ska ha varit inblandad i försäljning av mynten.

Båda dömdes för "spridande av korruption på jorden", ett brott som är belagt med dödsstraff enligt Irans strikta islamiska lagar.

Minst sju dödsdomar har förkunnats av Irans nya specialdomstolar för ekonomisk brottslighet som upprättades i augusti. Vissa av rättegångarna har direktsänts i tv.

ANNONS

Irans valuta, rial, har förlorat omkring 70 procent av sitt värde under 2018 efter det att USA infört nya sanktioner. Det har lett till hög efterfrågan på dollar och guldmynt på den svarta marknaden från människor som försöker säkra sina besparingar.

Samtidigt har också levnadsomkostnaderna i Iran stigit.

Den ekonomiska krisen kan dock lösas om Iran bättre tar till vara sina resurser och internationella förbindelser, hävdar landets högste ledare ayatolla Khamenei i ett uttalande.

TT-Reuters

Fakta: Flera rundor sanktioner

Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1" — det vill säga de fem ständiga ledamöterna i FN:s säkerhetsråd (USA, Frankrike, Storbritannien, Kina och Ryssland) samt Tyskland. I och med avtalet ges insyn i Irans atomenergiprogram för att undvika att landet utvecklar kärnvapen, samtidigt som tidigare FN-sanktioner lättas upp.

Den 8 maj i år beslutade USA:s president Donald Trump att dra sig ur avtalet. De tre undertecknande EU-länderna samt resten av EU vill emellertid hålla fast vid JCPOA. Det kommer också Ryssland och Kina att göra.

Den 6 augusti i år återinfördes en rad amerikanska sanktioner mot Iran. Bland annat får Iran inte använda amerikanska dollar. Sanktionerna slog också mot landets silver- och guldsektor samt dess handel med metaller, kol och industriella it-system.

Den 5 november trädde den senaste rundan straffåtgärder i kraft, mot landets transportsektor, banksystem och den för Iran så viktiga oljeindustrin.

Enligt ett skriftligt uttalande från finansdepartementet handlar det om drygt 200 individer och fartyg i energi- och rederisektorn som beläggs med de hårdare ekonomiska sanktionerna. På banksidan straffas 50 iranska långivare och underleverantörer, inom flygsektorn berörs landets främsta flygbolag Iran Air och fler än 65 av bolagets flygplan.

Vad gäller sanktionerna riktade mot Irans olja är temporärt är åtta länder undantagna från förbudet att importera olja från Iran: Kina, Indien, Italien, Grekland, Japan, Sydkorea, Taiwan och Turkiet.

ANNONS