Väldigt snart efter gårdagens skjutning på paradgatan Champs Élysées i Paris, där en polis dödades och ytterligare två skottskadades, stod det klart att händelsen utreds som ett terrorbrott av franska myndigheter. I ett tv-sänt tal strax efter skjutningen sade president François Hollande att han är övertygad om att attacken är terrorrelaterad.
Samtidigt är gärningsmannen, en 39-årig fransman som sköts till döds under attacken, sedan tidigare dömd till 15 års fängelse för tre försök till mord, däribland mot poliser. Mannen ska också ha gripits i februari i år, misstänkt för att ha planerat en attack mot poliser, men släppts i brist på bevis.
LÄS MER: Hollande: Allt tyder på ett terrordåd
Terrorforskaren Magnus Ranstorp tycker inte att det var förhastat av franska myndigheter att kalla dådet för ett terrorbrott så snart efter.
– Man hittade mannens id-handlingar i den bil han körde och man visste snabbt vem han var och i vilken kontext han uppträdde. Han utreddes för IS-stöd sedan innan och han hade plockats in i februari i år eftersom det fanns indikationer på att han sökte efter vapen för att genomföra ett dåd mot poliser. Så när de går ut och säger att det är ett terrorbrott, vet de vem han är och har ett material på honom, säger han.
Poliser måltavla förr
Att IS-sympatisörer attackerar poliser är inte nytt. Förra året mördades ett franskt polispar vid ett gisslandrama i deras hem i Magnanville i Frankrike, där gärningsmannen höll ett tal på sociala medier där han förklarade varför han stödde IS och uppmanade andra att döda uniformerade personer.
– De senaste två-tre åren har det dykt upp direktiv från IS om att attackera myndighetsutövare och folk i uniform, även här i Sverige. De har också attackerat poliser och militärer tidigare, det är inget nytt i sig, säger Magnus Ranstorp.
Överlag menar han att det är väldigt ovanligt att brott som tidigt sägs vara terrorrelaterade inte är det. Alternativet vid liknande attacker är att en psykiskt sjuk person utfört dem, men det händer inte speciellt ofta.
– Det är väldigt sällan som galningar och psykisk störda personer gör den här typen av attacker helt utan politiska motiv. Det beror såklart på kontexten, men det är inte ofta terrorister är klassade som psykisk sjuka, säger han.
LÄS MER: Flera frihetsberövade efter Parisattacken
"Det kommer inte vända"
Frankrike har de senaste åren upplevt flera mycket allvarliga terrorattacker. Högsta terrorhotnivån råder i landet och säkerheten är höjd inför söndagens presidentval, där omkring 50 000 poliser, inklusive elitstyrkor, har mobiliserats för att skydda väljarna. För bara ett par dagar sedan greps två män med IS-kopplingar som planerade ett terrordåd i samband med valet och Magnus Ranstorp menar att fler attacker kommer att ske framöver.
– Frankrike är väldigt sårbart och ett polariserat land. Denna typ av dåd skapar ytor för konfrontation mellan olika grupper och det är väldigt bekymmersamt. Det finns många problem inne i landet, IS har många som åker från Frankrike och Belgien till kalifatet och de som styr terrorn från IS där nere är fransktalande.
Radikaliseras i fängelser
I både Frankrike och Belgien är terrorn väldigt organiserad, länderna har stora problem med radikalisering inte minst i sina fängelse, som kallats ett "drivhus för terrorism".
– Det kommer inte vända, inte heller om IS trycks tillbaka. Den här typen av attacker kommer att ske under överskådlig framtid. Terrordåd sker i vågor och vi är inne i en intensiv period just nu, det handlar inte bara om IS utan alla extremismformer. Det hänger ihop. Terrorattacker triggar högerextremism som i sin tur triggar vänsterextremism. Det är en ond cirkel.
