Jakten på koppar tvingar bybor att flytta

Elbilar och förnybar energi blir allt viktigare i jakten på en fossilfri livsstil. Efterfrågan på metaller ökar och kräver större och djupare gruvor. I Zambia ser lokalbefolkning tidigare jordbruksmark försvinna i händerna på multinationella företag.

ANNONS
LocationZambia||

Dammet yr i luften, hela världen tycks grå bortsett från ett par gula maskiner som ser ut som leksakstraktorer långt där nere. Den ovala gropen är del av Afrikas största koppargruva Kansanshi. Avståndet från ena sidan till den andra kan räknas i kilometer, arbetet är igång dygnet runt och några av maskinerna där nere är svenska.

Tidigare utgjorde den här platsen jordbruksmark för lokalbefolkningen i Solwezi, men sedan början av 2000-talet äger det kanadensiska gruvföretaget First Quantum Minerals rätten att använda marken.

– Gruvan täcker förstås en stor bit land som hade kunnat användas för jordbruk, konstaterar Solwezis borgmästare Nicholas Mukumbi.

ANNONS

Tvingas flytta

Hundratals familjer har tvingats flytta och ännu fler kommer att behöva göra det under gruvans livstid.

– Till exempel där dammen rör sig i en viss riktning tvingas vi flytta människor. Vi fortsätter och fortsätter att flytta dem, förklarar Mukumbi.

Invånarna i byn Kabwela har blivit av med mark till gruvan i flera omgångar sedan 2004.

Regina Kasuja berättar att vattnet och skörden är dålig. ”Utan gödningsmedel går det inte att skörda något bra av grödorna”, säger hon.
Regina Kasuja berättar att vattnet och skörden är dålig. ”Utan gödningsmedel går det inte att skörda något bra av grödorna”, säger hon. Bild: Åsa Welander

– Vi blev tillsagda att lämna vår mark och att de skulle kompensera oss, så vi lämnade allihop. En del av våra vänner har ersatts, men olyckligtvis inte vi, berättar Regina Kasuja.

Zambia har en av världens största koppareserver, men är samtidigt ett av världens 30 fattigaste länder, där över hälften av befolkningen lever i fattigdom. Utbildningsnivån är låg och behoven stora.

När Kasuja och maken Peter Chimola tvingades flytta fick de pengar för att bygga ett nytt hus. Men när de återigen blev av med odlingsmark uteblev ersättningen enligt paret.

För länge sedan hade vi bra liv, men inte längre.

– När en gruva öppnar förutsätter vi som folk att möjligheten till försörjning ska bli bättre. Men tyvärr har vi inte sett många positiva saker. Det enda är skolan och vårdcentralen, säger Chimola.

En liten bit bort bor Enna Chembe. Hon har en betydligt mindre bit land att odla på nu än tidigare och den ger knappt någon skörd.

ANNONS

– För länge sedan hade vi bra skördar, men nu har jorden förändrats. Om vi inte använder gödningsmedel så kommer ingenting upp.

Hon vet inte vad det beror på, men ingenting är sig likt längre. Också hon blev tillsagd att lämna sin mark och nu är hon besviken.

– För länge sedan hade vi bra liv, men inte längre. Livet är inte som det brukade.

Koppar har varit en av Zambias viktigaste exportvaror sedan kolonialtiden. Efter självständigheten 1964 nationaliserades gruvorna, för att under stark press från IMF och Världsbanken privatiseras igen under slutet av 1990-talet. Fallande kopparpriser innebar köparens marknad och enligt granskningar förlorade majoriteten av zambierna privatiseringarna.

Under 2000-talet fyrfaldigades kopparpriset och nu ägs alla större gruvor av multinationella företag. Metallen utgör 70 procent av exporten från Zambia, men bara 12 procent av landets BNP.

Aggressiv skatteplanering

Varje år uppskattas minst 4,5 biljoner skattekronor gå förlorade globalt sett, för att företag undviker att betala dem, enligt organisationen Tax Justice Network. Det motsvarar över en femtedel av vad världens företag faktiskt betalar i skatt och utgör alltså en betydande andel. Utvecklingsländer har uppskattats förlora tio gånger mer pengar på flödena, jämfört med vad de tar emot i bistånd.

Strategierna är svåra att komma åt, eftersom de ofta inte ens är olagliga och i annat fall väl dolda.

Rachel Etter-Phoya är utredare för engelskspråkiga Afrika på Tax Justice Network och förklarar att aggressiv skatteplanering är ett allvarligt problem inom gruvnäringen, som domineras av multinationella företag. Ofta har de huvudkontor eller dotterbolag i skatteparadis och kan minimera skatten genom att blåsa upp kostnaderna eller sälja råvaror till underpris inom koncernen. Strategierna är svåra att komma åt, eftersom de ofta inte ens är olagliga och i annat fall väl dolda.

ANNONS
Bruce Lewis arbetar med socialt företagsansvar, CSR, på Kansanshigruvan. Han säger att det krävs en hel del jobb för att övertyga lokalsamhället om att etableringen av gruvan för något gott med sig.
Bruce Lewis arbetar med socialt företagsansvar, CSR, på Kansanshigruvan. Han säger att det krävs en hel del jobb för att övertyga lokalsamhället om att etableringen av gruvan för något gott med sig. Bild: Åsa Welander

– En del är definitivt olagligt, en del är omoraliskt och skulle kanske kunna visas vara olagligt, men det är en blandning och svårt att säga när företag inte tvingas rapportera sina resultat i varje land, säger Etter-Phoya.

First Quantum står för över hälften av kopparproduktionen i Zambia och företaget är stolt över att betala mest skatt i landet. Bruce Lewis som arbetar med dess sociala företagsansvar anser att skattebördan är rättvis.

– Jag tycker att vi har hittat den perfekta balansen mellan skatter och vinster, säger han.

Tidigare under 2018 krävde den zambiska skattemyndigheten First Quantum på 64 miljarder kronor i böter och ej betalda skatter. Företaget har bestridit kravet och hävdar att det bara är skyldigt 64 miljoner som av misstag inte har betalats, men tvisten är fortfarande inte utredd.

Besvikna

22-åriga Elesy Kakwema sitter på marken utanför familjens nya hus tillsammans med några av de 15 syskonen. De har bott här i fem år men känner sig fortfarande inte hemmastadda.

– Vi hade stora hus där vi brukade sova, men här finns inga stora hus, de har gett oss de här små i stället, säger hon.

Elesy Kakwema och några av syskonen och syskonbarnen sitter utanför deras nya hus i den nybyggda stadsdelen utanför staden Kalumbila. Här finns varken jobb eller tillräckligt med jordbruksmark och många invånare är frustrerade.
Elesy Kakwema och några av syskonen och syskonbarnen sitter utanför deras nya hus i den nybyggda stadsdelen utanför staden Kalumbila. Här finns varken jobb eller tillräckligt med jordbruksmark och många invånare är frustrerade. Bild: Åsa Welander

Inför att First Quantums gruva Sentinel skulle öppna i Kalumbila fick över 600 familjer två val. Antingen ett nytt hus inom gruvområdet, eller vidarebosättning utanför staden Kalumbila. Eftersom de hoppades på jobb valde Kakwemas familj stadsalternativet. Men det blev inte som de hade tänkt sig.

ANNONS

– Livet är sämre nu eftersom vi inte jobbar och de inte anställer oss. Vi odlar dåligt, ytan är liten och marken de lovade har vi inte fått, förklarar Kakwema.

Ökad efterfrågan på metaller

År 2040 spås över hälften av alla nya sålda bilar vara elbilar, och 2050 beräknas hälften av all energi i världen komma från sol och vind. I takt med ambitionen att ställa om till en fossilfri livsstil ökar efterfrågan på metaller som litium, kobolt, nickel och koppar.

I sol-, vind- och vattenkraft används koppar både för att alstra elektricitet och för att leda den långa sträckor. En elbil innehåller i snitt 150 kilo koppar, jämfört med 20–45 kilo i en bensindriven bil. Bloomberg New Energy Finance spår att efterfrågan på koppar till elbilar kommer att stiga till över 2,1 miljoner ton år 2030, vilket motsvarar en ökning med 3000 procent från dagens 68 000 ton.

Kansanshigruvan sträcker sig ut sig över kilometer, luften är dammig och arbetet stannar aldrig upp. De anställda jobbar i tre skift för att hålla gruvan igång dygnet runt.
Kansanshigruvan sträcker sig ut sig över kilometer, luften är dammig och arbetet stannar aldrig upp. De anställda jobbar i tre skift för att hålla gruvan igång dygnet runt. Bild: Åsa Welander

Samtidigt börjar gruvor med hög kopparhalt sina. I nya fyndigheter är koncentrationen lägre, vilket innebär att det krävs större och djupare gruvor för att det ska bli lönsamt.

För Sentinelgruvan i Kalumbila ville First Quantum ha rätten till 518 kvadratkilometer mark, motsvarande över 72 500 fotbollsplaner. Till slut fick de 384,9 kvadratkilometer, men lokalbefolkningen är skeptisk.

ANNONS

– Det finns ingen karta för att visa oss vilken bit land som de 518 kvadratkilometrarna har reducerats med. Så vi undrar fortfarande, säger Lawrence Mwanangombe.

Han representerar den arbetsgrupp som boende i Kalumbila bildat för att driva sina krav. Gruvavtalen kallar han för landgrabbing.

– Vi menar inte att landgrabbing nödvändigtvis har gjorts av företaget, för någon ger marken till företaget och det är staten, säger han.

Gruppen vill att ytan minskas ytterligare och kräver att gruvan ”korrigerar” sin rekryteringsprocess, i vilken de anser att lokalbefolkningen borde gynnas i högre grad.

Lawrence Mwanangombe är samordnare för den arbetsgrupp som lokalbefolkningen i Kalumbila skapat för att driva sina krav gentemot gruvan. ”Det verkar som att staten stödjer investeraren mycket mer än det lokala samhällen och vi är skyfflade i händerna på företaget”, säger han.
Lawrence Mwanangombe är samordnare för den arbetsgrupp som lokalbefolkningen i Kalumbila skapat för att driva sina krav gentemot gruvan. ”Det verkar som att staten stödjer investeraren mycket mer än det lokala samhällen och vi är skyfflade i händerna på företaget”, säger han. Bild: Åsa Welander

Få jobb till lokalbefolkningen

I Kansanshi-gruvan arbetar runt 6000 personer och i Kalumbila 2700. Enligt First Quantum anställs lokalbefolkning i så hög grad som möjligt, men kunskapsglappet är stort. Gruvorna är högteknologiska och många av jobben kräver universitetsutbildning.

– Innan vi kom hit var alla jätteexalterade: ”Åh, gruvan kommer, vi kommer att få jobb allihop och allting kommer att bli prima”. Fem år senare inser människor att de inte kommer att få de där jobben, säger Bruce Lewis.

Strax över 15 procent av de anställda har enligt företaget rekryterats lokalt, medan en majoritet kommer från andra delar av Zambia.

Kommunledningen i Solwezi uppskattar att befolkningen sedan 2010 snart kommer att ha fördubblats till över 400 000 personer. Den snabba inflyttningen har skapat ett underskott på infrastruktur, skolor och sjukhus. Majoriteten av dem som sökt sig hit får aldrig jobben i gruvan som de kom för och arbetslösheten är utbredd.

ANNONS
Epiroc arbetar med i stort sett alla större gruvor i Zambia och leverear även maskiner och material till gruvorna Kansanshi och Sentinel. Här utanför Epirocs kontor i Solwezi.
Epiroc arbetar med i stort sett alla större gruvor i Zambia och leverear även maskiner och material till gruvorna Kansanshi och Sentinel. Här utanför Epirocs kontor i Solwezi. Bild: Åsa Welander

Utifrån de negativa konsekvenserna av gruvan anser borgmästare Nicholas Mukumbi att de borde få mer tillbaka. Ansvaret lägger han på staten som samlar in skatterna.

– Vi får inte tillräckligt, men om vi går till gruvorna så betalar de tillräckligt. Det är upp till regeringen att ge mer till värdkommunerna, anser han.

Lawrence Mwanangombe har en liknande bild.

– Företaget betalar stora summor i skatt till staten, pengar som borde gå tillbaka till samhället, men som försvinner i vildmarken.

Enligt Rachel Etter-Phoya är det bra att staten hålls ansvarig.

– Men det är riskabelt att säga att företaget betalar en rättvis andel, för det kanske det inte alls gör.

Patrick Chanda är borgmästare i Solwezi där Kansanshigruvan ligger. Den snabba inflyttningen av människor som hoppas på jobb i gruvan har inneburit en hel del utmaningar för kommunen.
Patrick Chanda är borgmästare i Solwezi där Kansanshigruvan ligger. Den snabba inflyttningen av människor som hoppas på jobb i gruvan har inneburit en hel del utmaningar för kommunen. Bild: Åsa Welander

Illegala finansiella flöden

Samtidigt är det uppenbart att staten inte satsar tillräckligt på den offentliga sektorn, vilket enligt Etter-Phoya beror på såväl brist på prioriteringar och kompetens, som korruption.

I september annonserade finansminister Margaret Mwanakatwe höjningar av gruvskatterna som en del i budgeten för 2019. Ambitionen är att minska den höga statsskulden och det offentliga underskottet. Men vad det får för utfall återstår att se.

– Du kan ha höga eller låga skatter och fortfarande inte samla in tillräckligt eftersom företagen kan minimera skatteunderlaget genom att flytta vinster och blåsa upp kostnaderna, eller genom dubbelbeskattningsavtal, förklarar Etter-Phoya.

ANNONS

För att en skattehöjning ska få verklig effekt anser hon att man också måste ta itu med de illegala finansiella flödena.

– Om skatteunderlaget fortsätter att urholkas så kommer fördelarna att bli minimala och det handlar snarare om att sätta ett bandage över ett gapande sår.

600 ton koppar varje dag

I den stora grå gropen i Kansanshi pumpas sprängämnen ner i berggrunden innan kopparmalmen skickas vidare till krossen. I smältverket separeras den rena kopparen sedan för att formas till plattor som transporteras av maskiner i taket. Nu ska de bara packas innan de lastas och körs härifrån. Varje dag lämnar över 600 ton koppar gruvan.

First Quantum stoltserar gärna med sina projekt inom ramen för socialt företagaransvar, som består i allt från byggen av skolor och vårdcentraler till borrade brunnar och fotbollsturneringar.

– Det krävs mycket arbete för att få folk att tycka om oss. Det är inte lätt för människor att tycka om en gruva, medger Bruce Lewis.

First Quantom har borrat ett flertal brunnar i samhällena runt gruvorna. I vad som framställdes som en ny stadsdel utanför staden Kalumbila, men mest liknar en avskärmad by hämtar befolkningen vatten i brunnen.
First Quantom har borrat ett flertal brunnar i samhällena runt gruvorna. I vad som framställdes som en ny stadsdel utanför staden Kalumbila, men mest liknar en avskärmad by hämtar befolkningen vatten i brunnen. Bild: Åsa Welander

Många är tacksamma över initiativen, men anser att de inte väger upp för de negativa konsekvenserna. Enligt Lawrence Mwanangombe borde de som invånare automatiskt bli aktieägare i företaget.

– Vi äger mineralerna och de har kommit hit med sina pengar. Så vi är utvecklingspartners, men de skeppar ut enorma summor pengar, säger han.

ANNONS

Vattnet drabbas

Ett önskemål som desto fler nämner är rent dricksvatten. Tidigare hade byborna i Kabwela tillgång till vatten och fiske via floden, som nu har skurits av på grund av gruvan.

– Innan hade vi bra dricksvatten, men nu ser det ut som jord, säger Enna Chembe.

First Quantum har borrat fyra brunnar i byn, men höga järnhalter gör vattnet rödaktigt och trots att företaget försäkrar att det är säkert att dricka, upplever byborna att det gör dem sjuka.

– Vi har magproblem och får diarré när det är varmt och det verkar som att vattnet är dåligt, säger Regina Kasuja.

Vattnet är rödbrunt på grund av höga halter järn. Trots att First Quantum försäkrat att det är säkert att dricka upplever flera bybor i Kabwela att de blir sjuka av vattnet.
Vattnet är rödbrunt på grund av höga halter järn. Trots att First Quantum försäkrat att det är säkert att dricka upplever flera bybor i Kabwela att de blir sjuka av vattnet. Bild: Åsa Welander

Bakom huset står ett visset mangoträd. Problemet, säger Peter Chimola, är att gruvans avfallsdammar ligger högre upp än byn och därför påverkar grundvattnet längre ner. Han säger att det även märks på majsen, kassavan och bönorna de odlar.

– På grund av vattenproblemet är jorden dålig och då blir avkastningen också dålig.

Du kan inte ha gruvnäring utan att skada ekosystemet.

Även borgmästare Mukumbi oroas av effekterna på miljön. Han räknar med att floden i Solwezi som kommunen tar sitt vatten ifrån kommer att vara så förorenad inom två eller tre år, att de måste hitta en alternativ källa.

– Vattnet förorenas och explosionerna som de gör varje dag är såklart kontrollerade, men de får konsekvenser. Hus spricker på grund av skakningar i marken.

ANNONS

"Minimala effekter"

Gruvföretagen säger att effekterna på miljön är minimala, men för Mukumbi innebär de att kommunen hela tiden måste parera.

– Visst, det är minimerat, men du kan inte ha gruvnäring utan att skada ekosystemet.

Inne på gruvområdet kör vi förbi en stor dieselbehållare medan First Quantums chaufför förklarar att gruvan väntas ha en livstid på ytterligare runt 20 år. Exakt vad som händer sedan vet ingen.

Elesy Kakwema och hennes familj är missnöjda med huset de fått i utbyte mot sitt gamla hus inne på gruvområdet. Där hade de gott om plats för alla att sova, men nu är det trångt och de har knappt någonstans att odla.
Elesy Kakwema och hennes familj är missnöjda med huset de fått i utbyte mot sitt gamla hus inne på gruvområdet. Där hade de gott om plats för alla att sova, men nu är det trångt och de har knappt någonstans att odla. Bild: Åsa Welander

Elesy Kakwema slutade skolan i sjuan eftersom familjen inte hade råd att låta alla syskonen gå samtidigt, men har nu börjat igen.

– Vi vill lära och utbilda oss, ha ett bra liv och få jobb i gruvan, säger hon.

Hon kan inte peka på några positiva konsekvenser av gruvetableringen för sin egen familj, men säger att det är bra för dem som har fått jobb.

– Det kanske inte var vad vi önskade, men kanske var det vad Gud förberett för oss.

LÄS MER:Svenska företag i Zambia vägrar redovisa resultaten

LÄS MER:Elbilsbatteriet – den dolda klimatboven

Fakta: Gruvnäring i Zambia

• Koppar utgör 70 procent av exporten från Zambia, men bara 12 procent av landets BNP. Zambia är den åttonde största kopparproducenten i världen.

• I dagsläget ligger royaltyn för koppar i Zambia på mellan 4 och 6 procent beroende på priset. Det är vad gruvföretagen måste betala direkt utifrån den mängd metall de utvinner och säljer och den typ av intäkt som anses säkrast för värdlandet, eftersom underlaget för exempelvis bolagsskatten som baseras på företagets vinst, är lättare att manipulera.

• Förslaget inför 2019 innebär bland annat att höja royaltyn för koppar med 1,5 procentenheter för vardera nivå, samt införa en ny nivå på 10 procent för de fall kopparpriset överstiger 7500 amerikanska dollar per ton.

• I fyndigheterna i Nordvästra provinsen utgörs runt en tredjedel av berggrunden av kopparmalm. I malmen finns runt 0,4 procent koppar. Lägre halter av koppar i marken gör att kostnaden för att producera koppar har ökat. Den ökade efterfrågan lär sannolikt också följas av högre kopparpriser framöver.

Fakta: First Quantum

• Gruvorna i Zambia står för 84 procent av företagets vinst. 2017 hade företaget en omsättning på 30,3 miljarder kronor. Utöver Zambia har de även gruvor i Australien, Mauritius, Turkiet, Spanien och Finland.

• 2009 köpte First Quantum Kalumbila. Företaget började bearbeta området 2011 och startade kommersiell produktion 2016. Kansanshigruvan har varit aktiv sedan 2005 och beräknas i år ge 4100 kilo guld utöver 240 000 ton koppar. I Sentinelgruvan väntas årets produktion landa på 220 000 ton. Tillsammans gör de två gruvorna First Quantum till Zambias största kopparproducent.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS