Rohani vill öppna upp mot omvärlden, reformera statliga företag och locka utländska investeringar. Han fick i presidentvalet 2013 väljarnas mandat att ingå kärnavtalet med USA, Kina, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Han lovade standardlyft för befolkningen med avskaffade handelssanktioner. Men så har det inte blivit sedan avtalet trädde i kraft den 1 januari 2016.
Hans motståndare Raisi är en konservativ präst som basar över landets största religiösa stiftelse. Han står nära Irans högste andlige ledare Ali Khamenei – vars rang är över presidenten – och spekuleras en dag bli dennes efterträdare. I valrörelsen har Raisi lovat folket guld och gröna skogar: miljontals nya jobb, höjda löner och bidrag till fattiga. Hur det ska finansieras har Raisi varit vag om.
Högt valtryck
I fredagens val har över 54 miljoner rösträtt. På grund av "tillströmningen av väljare" förlängdes vallokalernas öppettid flera gånger. I huvudstaden Teheran stängde de först klockan 23 lokal tid (20.30 svensk tid).
Över 40 miljoner röstade enligt landets inrikesminister, vilket tyder på ett valdeltagande runt 70 procent, rapporterar Reuters.
Valresultatet väntas under lördagen.
Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker vid Utrikespolitiska institutet, beskriver valet så här:
- Dels är det som en folkomröstning huruvida det är värt för Iran att fortsätta stöda kärnenergiuppgörelsen i dess nuvarande form.
- Dels har det genom Rohanis utspel i valkampanjen blivit ett val där frågan om Revolutionsgardets roll sätts i fokus. Han har sagt att de inte ska blanda sig i inrikespolitiken. Och det är en anspelning på vad som hände 2009 när Ahmadinejad blev omvald som president, säger hon till TT.
Mahmoud Ahmadinejad var president 2005–2013. Anklagelser om valfusk i valet 2009 ledde till de mest omfattande och våldsamma protesterna i Iran sedan revolutionen 1979.
Elittrupperna i Revolutionsgardet, en halvmilitär styrka med stora affärsintressen, spelade en blodig roll vid oroligheterna 2009.
Fler fattiga nu
Internationella valutafonden (IMF) spår 6,6 procent tillväxt i år, men bara hälften 2018, och noterar att Iran fått en miljon fler fattiga under det senaste budgetåret.
- Sedan valet 2013 har inflationen bekämpats, sanktionerna lättat och oljeproduktionen kunnat öka, men det har inte lett till att ekonomiska förbättringar sipprat ner till vanliga människor, säger Bitte Hammargren.
Därtill är ungdomsarbetslösheten förskräckande hög, påpekar hon:
- Som regel har Rohani storstadsborna, kvinnorna och de som vill ha öppningar till omvärlden. Men kan han mobilisera de unga arbetslösa?
Fakta: Irans styre
Iran är en teokrati, där islams lagar utgör grunden för lagstiftningen och domstolarna. Makten utgår från den högste andlige ledaren, sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei.
Den verkställande makten ligger hos presidenten, som väljs på fyra år. Det är möjligt att sitta i två mandatperioder i rad, vilket alla presidenter har gjort sedan revolutionen 1979.
Vilka som får ställa upp i presidentvalet beslutas av Väktarrådet. I år fanns 16636 kandidater varav bara sex godkändes. Två av dem har hoppat av. Av övriga fyra har bara Hassan Rohani och Ebrahim Raisi chans att vinna.
Får ingen av dem 50 procent av rösterna blir det en andra valomgång i nästa vecka.
I senaste valet 2013 var valdeltagandet drygt 70 procent.
Källa: Utrikespolitiska institutet och BBC