Åsikterna i Tunis går vitt isär om ett nytt lagförslag om jämställd arvsrätt. Väninnorna Jihene Karoui, Raouia Abidi och Semeh Selmi tycker att politikerna ska fokusera på något "viktigare".
Åsikterna i Tunis går vitt isär om ett nytt lagförslag om jämställd arvsrätt. Väninnorna Jihene Karoui, Raouia Abidi och Semeh Selmi tycker att politikerna ska fokusera på något "viktigare". Bild: Mehdi Chebil chebilink@yahoo.co

Historiskt lagförslag i Tunisien – kan ge kvinnor arvsrätt

En revolution för de tunisiska kvinnorna eller en provokation mot islam? Åsikterna går vitt isär om ett nytt lagförslag om jämställd arvsrätt. GP har besökt Tunisien – det enda lyckade exemplet efter arabiska våren.

ANNONS
|

Med en mörkgrön sjal svept om sig sitter 60-åriga Khira Jlassi på ett fält med benen utsträckta och en lång gren intill sig. Pinnen använder hon för att hålla koll på ett tiotal får som fridfullt betar framför henne.

Här i det bördiga jordbruksområdet Menzel Bouzelfa i nordöstra Tunisien har människor levt på samma sätt i generationer. Boskapsdjuren och marken är livsviktiga för familjernas överlevnad och medelhavsklimatet lämpar sig bra för odling av apelsiner och oliver.

Någon mobil eller klocka har Khira Jlassi inte med sig. Hon vet bara att hon kan tillbringa timmar på fältet. Tankarna kretsar ofta kring hennes 32-årige son och barnbarnen. Hon önskar att de kunde äga en jordplätt och slapp hyra.

ANNONS

För fyra år sedan dog Khiras pappa. Han lämnade sex barn och två hektar, cirka fyra fotbollsplaner, efter sig. Det mesta av arvet gick till Khiras bror – familjens enda son.

– Han var ju ensam så jag ville hjälpa honom. Men wallah, jag svär vid Gud, jag ångrar att jag gav honom allt. Nu har jag inget och inget att ge till min son.

Istället är det sonen som ger henne pengar när hon behöver.

LÄS MER:"Min seger visar att en kvinna kan bli borgmästare"

"Aldrig haft så mycket hopp"

Det är framför allt för att skydda fattiga kvinnor som Khira Jlassi som regeringen vill ändra arvsrätten så att mannen och kvinnan ärver lika mycket, vilket inte är fallet i dagsläget.

– Det här är absolut för dem. De har ingen säkerhet i dag, säger den välkända feministen och advokaten Bochra Belhaj Hmida.

Hon tar emot i sin kritvita stenvilla i Gammarth vid Tunisbukten i Medelhavet, cirka en halvtimmes taxifärd från huvudstaden Tunis. Området var tidigare en liten fiskeby men efter landets självständighet från Frankrike på 1950-talet omvandlades det till överklasskvarter med lyxhotell och jetsetklubbar.

Bochra Belhaj Hmida har arbetat med kvinnors rättigheter sedan 1980-talet och var med och startade organisationen Tunisiska demokratiska kvinnor.

– Jag har aldrig haft så mycket hopp som jag har nu, säger hon samtidigt som hennes hembiträde ställer fram grönt te med färsk mynta på bordet.

ANNONS

Det var här i Tunisien som den arabiska våren startade med folkliga uppror som ledde till att diktatorn Zine El Abidine Ben Ali störtades 2011. Landet framhålls som den arabiska vårens enda lyckade exempel och räknas som en förebild i arabvärlden för kvinnors rättigheter.

En tredjedel kvinnor i parlamentet

Sedan dess har Tunisiens feminister vunnit flera fri- och rättigheter. Förra året togs den kontroversiella våldtäktslagen bort. Tidigare kunde våldtäktsmän slippa bestraffning genom att gifta sig med sina offer. Dessutom har tunisiskor numera rätt att gifta sig med icke-muslimer, tidigare var det bara tillåtet för muslimska män.

När det kommer till det politiska planet är en tredjedel av ledamöterna i parlamentet kvinnor, en andel som hör till de högsta i regionen.

Men arvsrättsfrågan har fram till nu fortsatt att vara ett tabu som ingen vill röra. Nuvarande arvslag grundar sig på sharia, islamisk lag och ger kvinnorna rätt att ärva bara hälften av vad en man får ärva ur samma dödsbo.

Bochra Belhaj Hmida och andra aktivister har länge kampanjat för en jämlik arvslag med motiveringen att de tunisiska kvinnorna inte vill jämföras med kvinnor i andra arabländer, utan med kvinnor i Europa. Det som skiljer i dag är att landets president Béji Caïd Essebsi står bakom dem.

ANNONS

– Vi lever i ett samhälle som har avancerat på flera punkter, men det här ämnet har fortsatt att vara ett tabu som ingen politiker tidigare har pratat om. Det beror på att det är en fråga som rör allt: religionen, kulturen, makt och pengar. Den rör patriarkatets kärna, säger hon och tar ett bloss på sin slimcigarett innan hon fortsätter:

– Det här lagförslaget är en exceptionell händelse i Tunisiens historia. Tunisierna kommer att få en revolutionär lagtext.

Bochra Belhaj Hmida berättar att hon och andra kollegor har utsatts för dödshot på sociala medier.
Bochra Belhaj Hmida berättar att hon och andra kollegor har utsatts för dödshot på sociala medier. Bild: Mehdi Chebil chebilink@yahoo.com

Stött på motstånd

Lagförslaget, som presidenten väntas presentera för parlamentet inom kort, har som väntat stött på motstånd i konservativa läger.

Bochra Belhaj Hmida berättar att hon och andra kollegor har smutskastats av imamer under fredagsbönen och att de har utsatts för dödshot på sociala medier.

– Men jag är inte rädd och jag ångrar inte en sekund att jag har drivit den här frågan.

Arvsrättfrågan inom sharia är väldigt komplex, enligt teologen Hmida Ennaifer, som har undervisat vid det renommerade Ez-Zitouna-universitetet i Tunis. Det går inte bara att säga att arvet delas upp beroende på om arvtagaren är en man eller kvinna, menar han.

– Enligt sharia finns det flera nivåer att ta hänsyn till. Det beror på hur nära personen är till den som har dött samt arvtagarnas ålder och behov.

ANNONS
Teologen Hmida Ennaifer ifrågasätter varför enbart sekulära personer bjöds in i arbetsgruppen som tagit fram lagförslaget.
Teologen Hmida Ennaifer ifrågasätter varför enbart sekulära personer bjöds in i arbetsgruppen som tagit fram lagförslaget. Bild: Mehdi Chebil chebilink@yahoo.com

Hur det sen praktiseras bland tunisierna är en annan sak och något som måste studeras noggrant, menar Hmida Ennaifer. Han är kritisk till hur processen med den nya lagen har gått till. Det har gått för fort. För att folk ska ta till sig förändringar utan att känna att deras religiösa identitet är attackerad krävs det tid och öppna debatter, menar han.

Dessutom ifrågasätter han varför enbart sekulära personer bjöds in i arbetsgruppen som tagit fram lagförslaget. Det får honom att tro att president Béji Caïd Essebsi har en politisk agenda att driva en lag som oppositionspartiet, det moderata islamistiska partiet Ennahda, motsätter sig. Nästa år är det parlaments- och presidentval i landet.

– Det är inte så oskyldigt som det verkar. Nidaa Tounes kommer att använda detta under sin valkampanj som att Ennahda är emot kvinnors rättigheter.

Hmida Ennaifer har själv inget emot att män och kvinnor ska ärva lika. Han har redan sett till att hans trevåningshus med doftande jasminträd utanför och andra ägodelar kommer att delas upp lika mellan sina tre döttrar och två söner.

– Men jag är emot att det görs till en politisk fråga. Det går att föreslå lösningar utan att chockera en majoritet av tunisierna som anser att det här är en helig lag som man inte får röra.

ANNONS

"Koranen måste respekteras"

Teologens resonemang är något som upprepas bland människor vi pratar med i Tunis medina, huvudstadens gamla stadskärna som är uppsatt på Unescos världsarvslista. Den består av trånga basargator där försäljarna konkurrerar om att fånga de förbipasserandes uppmärksamhet med keramikskålar, mattor och kryddor i alla möjliga färger. En stentrappa leder upp till en kaféterrass med utsikt över Zitounamoskén och som erbjuder en lugn oas från den intensiva kommersen som pågår på kullerstensgatorna nedanför.

Väninnorna Jihene Karoui, Raouia Abidi och Semeh Selmi är alla akademiker med medelklassbakgrund. Men ingen av dem vill se någon ny arvslag.
Väninnorna Jihene Karoui, Raouia Abidi och Semeh Selmi är alla akademiker med medelklassbakgrund. Men ingen av dem vill se någon ny arvslag. Bild: Mehdi Chebil chebilink@yahoo.com

Väninnorna Raouia Abidi, Séméh Selmi och Jihène Karoui dricker fanta och turkiskt kaffe smaksatt med några droppar apelsinblomsvatten. De är alla akademiker med medelklassbakgrund och säger sig värna om kvinnors rättigheter. Men ingen av dem vill se någon ny arvslag.

– Koranen är helig och man måste respektera den utan diskussion, säger den 26-åriga juriststudenten Jihène Karoui.

Arvsrätten är en fråga som man inte kan röra, menar hon, förbudet mot ränta är en annan. Däremot bär hon inte slöja eftersom hon inte anser att det är tydligt att tron kräver det.

Kemiststudenten Raouia Abidi upplever lagförslaget som ett påhopp på sin religion.

– Problemet är att icke-muslimer tror att islam är mot kvinnan, men det är verkligen inte sant. Jag som muslimsk kvinna anser att Gud har gett oss mer rättigheter än männen.

ANNONS

Varken hon eller de andra ser frågan som betydelsefull. Deras familjer delar redan arvet rättvist idag.

Istället anser Raouia Abidi att politikerna borde fokusera på viktigare problem och lyfter fram den höga arbetslösheten och svårigheten för högutbildade att hitta jobb. I likhet med många andra unga tunisier känner de misstro mot de etablerade partierna och föredrar oberoende kandidater.

– Jag och mina vänner pratar varje dag om att vi vill flytta utomlands. Inte för att vi inte älskar vårt land, vi älskar Tunisien, men problemet är att vi inte har någon möjlighet att förverkliga våra drömmar här.

Skakar på huvudet

När socialsekreteraren Hedia Msolli, som träffar de mest utsatta kvinnorna i samhället, får höra studenternas resonemang skakar hon på huvudet. Det går inte att säga att landets ekonomiska situation är viktigare att prata om än jämställd arvsrätt.

– Det är en cirkel och allt hänger ihop. Vi kommer inte att förbättra kvinnors situation utan att prata om våldet mot kvinnor, arvsrätten, svårigheten att få tag på preventivmedel, rätten till abort och så vidare.

Hon arbetar på den icke-statliga organisationen Beity som sedan starten 2011 hjälpt cirka 800 kvinnor med insatser som skyddsboende, utbildning, juridisk rådgivning och mediciner. Ofta rör det sig om kvinnor som utsatts för våld. Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch uppger 47 procent av tunisiska kvinnor att de någon gång under sitt liv blivit utsatta för våld i nära relationer.

ANNONS

Förra året infördes en lag som innebär att våld mot kvinnor i alla dess former är direkt olagligt och straffbart. Till exempel skyddas kvinnor mot våld i nära relationer och trakasserier på offentliga platser – ett utbrett problem i Tunisien.

Hedia Msolli och hennes kollegor säger att lagen och uppmärksamheten kring den har gjort att flera kvinnor idag vågar prata om och anmäla våldet.

– Det är en viktig framgång.

Av samma anledning hoppas hon att förslaget på en ny arvslag ska bidra till en ekonomiskt tryggare situation för landets kvinnor.

Menzel Bouzelfa.
Menzel Bouzelfa. Bild: Mehdi Chebil chebilink@yahoo.co

Tillbaka till de bördiga fälten i Menzel Bouzelfa, ungefär en timmas bussfärd från huvudstaden. Khira Jlassi berättar att hon har hört om arvslagsstiftningen på nyheterna och ställer sig positiv till att arvet fördelas lika mellan män och kvinnor.

– Ja, det är viktigt för vi är ju lika. Dessutom jobbar kvinnan mer än mannen. Hon arbetar ute men gör också allt i hemmet.

Det är sen eftermiddag och fåren är färdigbetade för dagen. De vänder hemåt och Khira Jlassi följer långsamt efter.

FAKTA: Tunisiens nya lagförslag

I början av 2014 antogs Tunisiens första demokratiska konstitution.

Som en följd av den tillsattes förra sommaren kommissionen Colibe (La commission des libertés individuelles et de l’égalité) av landets president Béji Caïd Essebsi.

Ett knappt år senare, i juni i år, kom en rapport på över 200 sidor som innehåller lagförslag på hur jämlikhet och individers rättigheter ska garanteras i landet. Rapporten föreslår bland annat en lag om jämställd arvsrätt, att lagen som gör homosexualitet straffbart upphävs och att dödsstraffet avskaffas.

Enligt advokaten Bochra Belhaj Hmida, en av rapportförfattarna, kommer presidenten att lägga fram förslaget på den nya arvslagen för parlamentet inom kort, möjligen nu i november, för att den senare ska diskuteras och röstas om.

GP i Tunis. Text: Hanna Rydén. Bild: Mehdi Chebil.
GP i Tunis. Text: Hanna Rydén. Bild: Mehdi Chebil. Bild: Mehdi Chebil chebilink@yahoo.co

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS