I helgen inledde Turkiet en offensiv mot staden Afrin i den kurdiskt kontrollerade delen av Syrien. Området styrs av den kurdiska milisen YPG, som under de senaste åren har varit USA:s nyckelallierade i kampen mot IS.
YPG är mest kända för sina insatser i Kobane och Raqqa. Gruppen har också uppmärksammats på grund av de kvinnliga brigaderna YPJ och attraherat även frivilliga från västvärlden, bland andra Jesper Söder från Trollhättan och Kimmie Taylor från Storbritannien som GP tidigare skrivit om.
En YPG-krigare från Göteborg som återvänt hem förra året berättar för GP att attackerna inte var oväntade.
– Vi har alltid veta att de skulle göra detta och vi har alltid vetat att vi kommer få klara oss själva. Omvärlden har hyllat oss för att vi besegrade IS, men blundar när Nato-medlemmen Turkiet bombar oss. Men vi kommer aldrig släppa vårt territorium, vi har kämpat för det och kommer inte lämna över det varken till Turkiet eller den syriska regimen, säger han.
Fråga om personlig prestige
Organisationen delar dock samma ideologi som PKK i Turkiet, som är terrorstämplade av EU och Nato. Den hjältestatusen som YPG fick i kampen mot terror har väckt en del ilska i Ankara. Enligt Carl Drott, doktorand vid Oxfords Universitetet och Syrienkännare, är attackerna en fråga om personlig prestige och inrikespolitik för Erdogan.
– Givetvis så finns mycket starka kopplingar mellan YPG och PKK, och Turkiet vill därför inte att YPG skall kontrollera territorium i Syrien. YPG har dock konsekvent sagt att de inte vill ha någon konflikt med Turkiet, fastän Turkiet gång på gång har utfört attacker mot dem för att provocera fram en motreaktion, vilket inte har lyckats. YPG är ett indirekt politiskt hot, eftersom det inspirerar oppositionella kurder i Turkiet, men det är inte ett militärt hot.
Helgens attacker föregicks av ett ordkrig mellan Turkiet och USA. Washington hade lovat att etablera en 30 000 man stark gränsstyrka ihop med de kurdiska krigarna för att skydda sina allierade. Turkiets president Recep Erdogan anklagade USA för att skapa en "terrorarmé" och hotade att "förstöra alla terrornästen i Syrien".
Tidigare fredlig oas
Sedan attackerna inleddes uppges på tisdagen att nästan 80 personer hade dödats, varav 24 civila, enligt det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) som bevakar kriget från Storbritannien.
Carl Drott berättar att Afrin tidigare har varit något av en fredlig oas i det krigshärjade landet. Många flyktingar har sökt sig dit och även en del företag från Aleppo har flyttat dit för att undkomma bomber och plundring.
– Trots många svårigheter så har Rojavas styrelsesystem, som präglas av en sekulär vänsterideologi, generellt sett varit framgångsrikt. I mycket större utsträckning än andra delar av Syrien så respekteras mänskliga rättigheter. Nu finns det en överhängande risk att bebyggda områden ödeläggs och att civilbefolkningen drivs från sina hem, i många fall för andra gången inom loppet av bara några år.
FN fördömer inte
Experter varnar för att konflikten kan bli utdragen och blodig. FN:s säkerhetsråd sammanträdde på måndagen med anledning av våldsamheterna och uppmanade Turkiet till återhållsamhet, men kunde inte enas om att fördöma attackerna, enligt AFP.
Enligt Carl Drott känner många inom YPG att de har utnyttjats i kampen mot IS och nu lämnats åt sitt öde.
– USA har förvisso varit ganska öppna med att det amerikanska beskydd som YPG åtnjuter öster om Eufrat inte sträcker sig till Afrin. Enklaven ligger geografiskt snarare inom den ryska än den amerikanska sfären och IS har inte varit ett hot mot den på länge. USA har ju hela tiden sagt att det handlar bara om att besegra IS, övriga konflikter försöker man att undvika och ignorera. Givetvis kan man ändå se USA:s agerande, eller brist på agerande, som högst cyniskt.
Vad kommer att hända den närmaste tiden?
– Militärt sett så har Turkiet ett uppenbart teknologiskt övertag, men dess krigsmakt är samtidigt försvagad av politiska utrensningar. YPG å sin sida är väl förberedda och har både motivation och erfarenhet. Terrängen lämpar sig ganska väl för försvarsstrid eller gerillastrid. Det stora frågetecknet är vilken typ och vilket antal pansarvärnsrobotar som YPG har, samt om de har några luftvärnsrobotar. Det kan göra oerhörd skillnad. Det kan hur som helst bli mycket kostsamt för Turkiet att invadera Afrin.
