- Rösterna emot henne var fler än förväntat, 117 emot är något över vad man hade kunnat gissa efter att ha följt nyheterna under dagen och kvällen. Men det mesta pekar mot att hon kommer att betrakta sin segermarginal som tillräcklig för att kunna fortsätta med sin plan, säger Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och expert på brittisk politik.
I ett annat politiskt landskap, där ett brexitavtal inte hade funnits med i bilden, skulle ett så stort missnöje i den egna partigruppen med stor sannolikhet fått en partiledare att avgå, säger Aylott.
Något ljusare
Men med den svåra tidspressen inför utträdet blir läget ett annat. Och Aylott tror att läget nu har blivit något ljusare för May.
- Som många politiska kommentatorer har påpekat finns det nästan helt säkert en majoritet i underhuset för någon typ av mjuk brexit. Nu blir det kanske mer sannolikt att denna majoritet på något sätt kommer att visa sig.
Förtroendeomröstningen tvingades fram av de mest hårdföra brexitförespråkarna inom Tory. Den falangen har i och med omröstningen eventuellt nått sin "peak", spår Aylott.
- Om parlamentet ska lyckas undvika en no deal brexit, vilket de flesta gissar att de kommer göra, måste majoriteten som vill se en mjuk brexit hitta någon form av överenskommelse, kanske en tyst sådan. I det läget isoleras rebellerna inom det Konservativa partiet, eftersom de har kunnat utnyttja sin makt till följd av partiets minimala majoritet i underhuset.
Mer sannolikt
Stora hinder återstår fortfarande för att Theresa May ska kunna få sitt avtal i hamn. Men klart står att May nu inte kommer att kunna röstas bort i en ny misstroendeomröstning förrän om tidigast ett år – deadline för utträdet är 29 mars 2019.
- Ju närmare vi kommer den skarpa deadlinen, desto mer sannolikt blir det blir någon sorts överenskommelse mellan de stora partierna, säger Nicholas Aylott.